Upp som en sol, ner som en pannkaka

Precis så känns det. Jag har haft en fantastisk helg på landet, i en stuga med utedass, sjön på baksidan, lite filosofering i skogen och på bryggan, med hemlagade pajer och äppelkaka (som Mabou är VÄLDIGT stolt över att ha bakat helt själv), med fiske och kräftfiske, promenad till Carl Larssons gården och familjegrav, med brasa i den öppna spisen och bland gula kantareller och en bro som en trasmatta. Kort sagt har vi haft en fantastisk helg, med frisk luft och lantlig höstidyll.

Idyllen upphörde dock brutalt när jag kom hem igen. Brutalt är verkligen rätt uttryckt. Utan att gå in på några närmare detaljer, så kan jag säga att jag känner mig ganska överkörd och är minst sagt förbannad!! Ibland har jag bara lust att ta en bra bok, lägga mig på ett hotellrum i en vecka, så kan tonåringarna vända hela huset upp och ner utan att jag ”kommer och stör”…!

Ja, så är livet ibland, upp som en sol och ner som en pannkaka!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Ingen stress alls

Från att ha stressat som bara den inför resan hit, så kom vi hit och allt är bara så otroligt skönt, tyst och fridfullt. Mabou är i det närmaste i extas. Vi fiskade kräftor hela natten och satt inne vid brasan och pratade och åt lösviktsgodis. Fångsten blev inte så himla stor, men det var väldigt roligt att fiska dem. Tidigt i morse, innan jag ens hunnit ur sängen, åkte Mabou och två av mina vänner iväg med båten till en ö och plockade kantareller.

När jag klev upp och gick ut i köket, så möttes jag av en syn där solen strålade och sjön glittrade som bara den. Sedan har vii varit ute på långa promenader, varit och tittat på Carl Larssons familjegrav, det har bakats pajer, fiskats och nu sitter jag bara och njuter av tystnaden och försöker ta det lugnt en liten stund.

Ibland kan man verkligen inte kräva mer av livet.