Förlusten av en betydelsefull artist och människa

maudo sey 2I onsdags (17/4-2013) miste världen en gambisk-svensk sångare och musiker som har betytt mycket som inspirationskälla och underhållare under många år för väldigt många musiker och fans. Jag har skrivit en artikel om honom i Thegambia.nu som du kan läsa HÄR!

Ibland är det först när någon går bort som man inser vidden av den storhet personen haft och den inverkan på många människor som personen haft. Säga vad man vill om Maudo Sey (Mawdo Sey), men han har verkligen berört många…

Vissa människor lämnar helt enkelt tydligare och större avtryck efter sig än andra.

Vila i Frid Mao!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

#välkommen

#välkommen är Aftonbladet´s reportageresa genom Sverige. Den handlar om invandrare, svenskar, åsikter, integration, drömmar och behov. Kort och gott, den handlar om dig och om mig som bor här tillsammans.

Mitt #välkommen riktar sig till alla invandrare som lever med oss i vårt land. Det handlar om släktingar, vänner, grannar, kioskägare, advokater, SL-spärrvakter. Det handlar om gatsopare, vår drottning, vetenskapsmän, författare, politiker, journalister, arbetslösa, studerande. Språkbegåvningar, kockar, ensamstående mammor, åldringar, små barn, katoliker, muslimer, ateister, homosexuella, musiker, elitidrottare, eldsjälar, personal på fritidsgårdar. Cancersjuka, halta, modeller, fotografer.

Jag vill önska dig #välkommen hit till vårt land Sverige. Här kommer vi leva tillsammans och lära oss av varandra. Här kommer vi att ses i tvättstugan, på parkeringsplatsen, på badhuset, pizzerian, konserten, tivolit eller teatern.

Jag vill berätta för dig om våra vanor och traditioner och jag vill väldigt gärna ta del av dina. Jag vill bjuda in dig till en måltid och jag äter gärna den mat som du har lagat. Säkerligen kommer jag inte komma överens med er alla, på samma vis som ni alla inte kommer att komma överens med mig, på samma sätt som jag och andra som är födda i samma land som mig, inte alltid kommer överens, men jag hoppas att de flesta av oss kan respektera varandra och jag vet helt säkert att vissa av er har blivit och andra av er kommer att bli mina vänner för livet.

Jag vet förstås att vi inte tycker lika om allt, men jag vet också att de allra flesta av oss har samma grundläggande behov som människor. Jag vet också att de allra flesta av oss söker en trygg plats att bo på, en möjlighet att försörja oss och vi som har barn delar nästan alltid den högsta önskan om att våra barn blir trygga, ansvarsfulla, kärleksfulla och lyckliga individer. Det är sånt de flesta av oss delar och jag ska hoppas att vi i vår strävan att nå dit också vågar närma oss varandra och vågar leva tillsammans. #välkommen

Vårt mål är hela tiden integration

Vi pratar nog för lite med varandra

Hur ser din stad ut om fem år?

Batulas dröm: öppna butik

Forskning: Sverige näst sämst på integration

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Aktuell debatt om kvinnlig könsstympning igen

De senaste dagarna har jag fått en hel del mail och telefonsamtal om kvinnlig omskärelse/könsstympning. Alla med samma grundbudskap: det måste bli ett stopp!

Jag har skrivit en artikel om det fall som föranledde den förnyade debatten, på thegambia.nu och vi har sedan i våras planerat in en mer djupgående artikel om kvinnlig könsstympning under hösten/vintern på just thegambia.nu.

Ämnet könsstympning har intresserat mig under väldigt många år och jag har läst mycket, debatterat mycket om ämnet, både i min blogg och med vänner.

Den bästa bok jag har läst i ämnet är Omskärelsen av Alice Walker (hon som skrev Purpurfärgen) och boken är egentligen en fristående fortsättning av just Purpurfärgen. Tyvärr trycks boken sedan många år inte längre på svenska, men jag tror att den går att få tag i på vissa bibliotek fortfarande och ibland säljs den även på Tradera.

Genom boken kan man få en djup inblick i inte bara det fysiska men även det psykiska lidandet för både den person som blir drabbad, men också för dess omgivning.

Jag var i tidiga tonåren när jag första gången kom i kontakt med en ung tjej från Eritrea som kom till insikt om att hon var omskuren. Det var en smärtsam upptäckt och som berörde mig mycket starkt. Med åren har det varit ett ämne som i princip hela tiden har varit aktuellt för mig i olika former och diskussioner. En annan kvinna som kämpar mycket hårt mot just kvinnlig könsstympning är modellen Waris Dirie och hennes bok/film i ämnet är mycket angelägen: En blomma i Afrikas öken.

I natt fick jag denna kommentar i bloggen:

”Hej
Förra veckan blev ett gambiskt par anhållna för könsstympning jag som själv är halv gambian och råkar känna paret är ju helt paff tycker att det borde uppmärksammas mer och diskuteras öppet jag frågade runt och tydligen är det mer vanligt än vad jag trodde och det bränner i själen skulle va trevligt med en riktig diskussion kring det hela utan en massa rasistiska kommentarer jag är 100% emot det därför brinner jag av ilska jag försöker vara lugn men kan inte fatta att det fortfarande händer! Och allt som står i tidningen e ju att d blev anhållna mer information bör sändas ut fler diskussioner bör hållas om detta ämne då menar jag inte bara om gambianer utan allmänt har du några tankar vet du hur gambianer ser på det snälla starta en diskussion om detta för det brinner i mitt hjärta att lilla stackars. .. Har gått igenom detta va händer med henne och hennes syster? Gud jag mår illa skakar när jag skriver detta snälla snälla tysta inte ner detta jag vet att d blir en dålig syn på gambianer men det kanske hjälper en stackars liten flicka i längden”

Det var den kommentaren som fick mig att skriva även det här inlägget. Min uppfattning när det gäller gambier i Sverige är att många kvinnor är väldigt starkt emot detta. Då menar jag inte bara att de väljer att inte omskära sina egna döttrar, utan att de pratar med landsmän och förespråkar och sprider läran om att inte andra kvinnor ska låta omskära sina döttrar heller. Som en kvinna från Gambia som jag talade med i helgen sa:

”Fatou! Jag har varit som en hök på mina döttrar när jag har besökt Gambia. Jag har samlat mina släktingar och sagt att jag INTE kommer att tolerera eller acceptera att man utsätter mina döttrar för omskärelse! Men även om jag sagt det, har jag inte känt mig fri, utan jag har vakat över mina barn som en hök i Gambia!”

Det sker i Gambia. Det är många små flickor som utsätts för denna ålderdomliga tradition på grund av okunskap. Tack och lov så minskar den dock. Av de kvinnor från Gambia jag talar med, som är bosatta i Sverige, så verkar det som om merparten som är ungefär i min ålder (jag är född 1970) och äldre är omskurna, medan de flesta som är yngre än mig, inte är det. Då menar jag kvinnor som kommer från de större städerna i Gambia. Det finns naturligtvis många kvinnor som är yngre än mig från städer i Gambia som ändå blivit och blir omskurna, men jag menar rent generellt nu.

Tyvärr pågår detta fortfarande regelbundet och ofta både i Gambia och i andra länder runt om i världen och det finns bara ett sätt att stoppa det, som jag ser det och det är att informera, utbilda och att våga tala högt om det.

Där har vi alla ett ansvar, inte bara de som ställs inför detta personligen. Vi måste våga lyfta debatten, vi måste våga prata om det.

En sak som jag tycker är bra är att lagen i Sverige har blivit skarpare i och med att man sedan 1999 skärpte lagen till att inte bara gälla om brottet begåtts i Sverige, utan även om man könsstympar sin dotter utomlands, så kan man bli straffad för detta här i Sverige. Det tycker jag är en viktig markering från samhället. Att straffsatserna är relativt höga tror jag också är viktigt. Förhoppningsvis har detta gjort att någon/några små flickor blivit skonade från att könsstympas och för varje flicka som kan undkomma en könsstympning är en framgång för samhället världen över.

Har du erfarenheter av kvinnlig könsstympning? Direkt eller indirekt? Har du några förslag på hur vi ska komma tillrätta med problematiken? I Sverige och världen över?

Mer info om kvinnlig könsstympning kan du läsa på:

Wikipedia

Gambiagrupperna

Unicef, Unicef

UPPDATERAT: Jag fick precis ännu ett mail. Denna gång med en bra, intressant länk till en svensk radiodokumentär i ämnet. HÄR kan du lyssna på dokumentären och vad du än gör: MISSA DEN INTE!!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Andas ut!

ÄNTLIGEN har min äldsta bäbis Binta (snart 23) och Vendela landat i Sverige igen! *Pustar ut för den här gången!* Det har blivit på tok för mycket Jamaica för att en orolig mamma ska känna sig helt bekväm med det! 😉 Det säger jag inte som manager, utan bara som mamma!! 🙂

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

När SD ska tala om vad som är Svenskt

            SD´s egen logga för landsdagarna

SD har sina landsdagar och håller på att rösta för att befolkningen i Sverige ska delas in i tre kategorier. Vilken kategori man tillhör beror på hur Svensk man är. De tre kategorier av grupperingar man vill införa i sitt partiprogram är följande:

  • Infödda svenskar
  • De som är assimilerade
  • De som inte är assimilerade

Aftonbladet

Det som är lite roligt är att SD inte inser att om man delar upp människor i grupper, så innebär det också att det finns grupper som kommer att känna sig utestängda från de övriga grupperna. Vad händer när vi människor inte känner oss delaktiga? Vi slutar beskydda det som vi ser är ”emot” oss. Vi distanserar oss. Vi skapar vår ”egen lilla värld”. Det är väl en av de problem som sker i de mest invandrartäta områdena i Sverige? Att många inte upplever att de är en del av Sverige, som att de inte riktigt platsar bland oss andra medborgare. Varför vill SD uppmuntra dessa känslor? Det kan ju på inget sätt bli ett positivt utfall. Tvärt om borde vi verkligen se till att ALLA människor i Sverige känner sig delaktiga i vårt samhälle. Eller varför bara Sverige? Vi är ju också en del av världen!

Vore det inte bättre om SD kom fram till att vi är EN grupp i världen, nämligen människor. En grupp, även om en del är mörka, en del är ljusa, en del känner sig nära en kultur och andra känner sig nära en annan. En del vill dansa salsa och andra vill dansa folkdans. En del vill fira Midsommar med sill och potatis och en del väljer att hellre fira Eid. En del är flerspråkiga, andra kan bara ett enda språk, en del är vegetarianer, en del äter kött. En del är transsexuella och en del är bisexuella, hetero eller homosexuella, en del klär sig i paljetter och andra i näbbkängor. Kort sagt: vi ÄR olika. Däremot kan man ändå sträva mot samma gemensamma mål: nämligen en bättre värld.

Det kan låta klyschigt, men faktum är att jag tror de flesta av oss hellre lever tillsammans som en enhet i frågor som rör alla, än att leva uppdelade i olika kategorier. Om det är assimilation man eftersträvar, så inte lär man få större utdelning när det gäller det, genom att dela upp oss i olika människogrupper.

Expressen har också artikel om SD´s landsdagar

Politikerkollen skriver också om den demokratiska ordningen i SD.

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Sexuella övergrepp på barn i världen

Sexhandel och sexuellt utnyttjande av barn sker överallt i världen. Gambia har i vissa fall pekats ut som ett litet mecka för pedofiler. När jag nyligen var i Gambia inledde jag flera diskussioner med boende i landet om just detta. Jag fick berättat för mig att regeringen tar i med ”hårdhandskar” i denna fråga och hänger gärna ut personer i media i Gambia, när det handlar om sexuella övergrepp mot barn. Som jag tidigare skrivit så tror jag inte på detta med att hänga ut. Jag tror helt enkelt inte att det hjälper några barn. Nyligen greps en Norsk, tidigare dömd pedofil i Gambia. Nyheten nådde även västvärlden och den information jag fick i Gambia var att nyheten kablades ut i Gambisk media med både namn och bild. Precis som överallt på jorden tar i stort sett alla man pratar med, mycket starkt avstånd från sexuella övergrepp mot barn. Precis som överallt på jorden är detta ett ämne som rör upp väldigt starka och ibland närmast primitiva känslor. Det hör till vanligheterna att man i diskussioner hör saker som: ”kastrera dem, skär av den på dem, lås in dem och släng nyckeln” etc. Även om jag inte är för ”uthängningar” så är jag förstås glad att man i Gambia tar i med ”hårdhandskarna” i dessa frågor och att man tar dem på allvar!!

Jag brukar oftast lyckas sansa mig något i denna debatt och faktiskt lyckas med något väldigt svårt: en relativt sansad debatt. Det betyder inte att jag inte känner samma ilska, frustration, vanmakt och primitiva känslor som de flesta andra.

I Gambia har organisationer i samarbete med regeringen i Gambia, lyckats införa att barn inte får vistas inom hotellområdet hur som helst. Till exempel får de inte vistas på hotellrum eller sova över där och i många fall får inga minderåriga barn alls vistas inom hotellområden. Det är bra. Visserligen ställer det till med lite praktiska bekymmer för Gambier som åker till hemlandet på semester från annat land och för oss som har släktingar eller barn boende i Gambia som vi vill tillbringa mycket tid med när vi är där. Det är till exempel inte helt ovanligt att en del föräldrar av olika skäl låter sina barn bo kvar med den andra föräldern eller andra släktingar när de flyttar utomlands och då önskar de förstås att spendera så mycket tid det bara går med sina barn när de äntligen ses. Men jag anser fortfarande att det är så relativt små praktiska problem som det går att lösa på andra sätt och om det kan rädda något enskilt barn från att utsättas för sexuella övergrepp, så tycker jag ändå det är värt det. Dessutom tycker jag det är viktigt att man markerar att det inte är okej och att man faktiskt gör något åt problemet!!

Nåja, det är ett steg på vägen, dock ingen problemlösare. I stället skapar det nya problem. Som i fallet med den omtalade Norrmannen, som i stället, liksom många andra turister i Gambia, väljer bort hotellen och väljer i stället att hyra ett hus någonstans i landet, vilket gör att dessa personer helt undangömt kan fortsätta sitt kriminella och skadliga sexuella utövande med små barn. Problemet ”göms undan” och på så sätt blir det svårare att upptäcka, angripa och att göra något åt.

Ett annat problem är förstås att det inte bara är turister som sexuellt utnyttjar barn i Gambia, utan naturligtvis även Gambier själva. Även om regeringen valt att hänga ut även dessa offentligt, så är det inte heller någon problemlösning. Däremot finns det ytterligare problem när Gambier själva begår dessa handlingar och det är att ämnet fortfarande är oerhört tabubelagt i Gambia och i många kretsar talar man inte om det alls. På så sätt tror jag att det försvårar avsevärt för de barn som blir utsatta, att själva våga börja prata om det. Många utsatta inser inte heller att de är så många som de är som blivit utsatta, utan tror att de är ensamma eller i fåtal om att ha skändats!

Det är bara att göra en snabb jämförelse här i Sverige. Fler och fler barn vågar prata öppet om det, ju mindre tabubelagt ämnet är och ju fler barn och vuxna som talar högt om det, desto mindre tabubelagt blir ämnet. Samtidigt, trots alla våra kunskaper i hur det här fungerar, så är det MASSOR av barn och vuxna här i Sverige som aldrig kommer att tala öppet om eller gå vidare rättsligt med personer som utsätter eller har utsatt dem för sexuella övergrepp som barn.

Däremot glädjer det mig att höra att man tar tag i problemet över hela världen. Jag har aldrig med egna ögon sett någon som jag misstänkt utnyttjar ett barn sexuellt. Å andra sidan går man kanske inte runt och misstänker det i första hand. Men om jag såg det så skulle jag utan tvekan kontakta Ecpats Hotline, eller polisens hotline för rapportering.

Här är jag övertygad om att vi alla vuxna måste våga börja se. Vi får ta bort alla ”rosa moln” och inse att det finns många mörka, ödesdigra moln på vår himmel, som vi måste våga uppmärksamma. Den trevliga grannen/läraren/vännen/flickvännen/maken/tränaren etc. kan begå ohyggliga brott mot dem vi tror de visar sig allra varmaste kärlek för. Det innebär inte att vi ska gå runt och misstänkliggöra alla människor vi har omkring oss, men jag är helt övertygad om att i de flesta fall så finns det en massa ”tecken” när saker inte står rätt till och det har inte minst Patrik Sjöberg vittnat om den senaste tiden. Men vi måste våga se vad som sker.

Jag läste igår i Svensk media om de 23(!!) kvinnor som nu står åtalade för barnpornografi och känner mig väldigt bedrövad. Dessa kvinnor är mammor och några har även barnbarn, vars bilder de har sänt vidare i nätverket. Det borde inte vara något skillnad på om brottet utförts av män eller kvinnor, men någonstans inom mig kan jag inte låta bli att undra om inte det känslomässiga sveket känns större om brottet begås av en mamma eller mormor? Det handlar förstås om vad man haft för relation till personerna innan också. Men på något sätt så känns sveket större, när det är en person som ett barn har haft en nära relation till eller om det rent av är en nära anhörig.

Pojkar som utsätts för sexuella övergrepp är troligen färre, men ändå väldigt många fler än vi tror. Tabun runt pojkar som blivit utsatta tror jag också är större idag än för flickor. Om sexuella övergrepp handlar filmerna på Kanal 24 och där hamnar fokus många gånger på pojkar/män som har utsatts och det är viktigt att de också får ett fokus.

Detta är återkommande tankar hos mig i högre grad sedan jag nyligen läst ut boken Tills Skulderbladen Blivit Vingar av Sofia Rapp Johansson. Boken handlar om Fijan som växer upp i en värld fylld av vuxenvärldens svek i kombination med sexuella övergrepp. Den handlar om den totala kärleken till en mamma som även hon är fylld av svek, men som är den enda trygghet som Fijan och hennes syskon känner. Det som gör ondast när jag läser boken är att sveken från vuxenvärlden kommer från precis alla vuxna i Fijans närhet. Den ena fosterfamiljen efter den andra, från mamman, styvpappan o.s.v.

En annan slående insikt när jag läst boken är hur oerhört långt inne våra hemligheter med att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp sitter. Till och med när hjälpen finns inom räckhåll vågar vi inte ta emot den, eller lita på att den faktiskt kan hjälpa oss. Otryggheten och misstron sitter så djupt i oss att den blir obegriplig. Till och med när vi blivit vuxna och kanske trygga i oss själva, så kan den där hemligheten ligga kvar och gro, om vi inte till och med fortsätter förneka den helt även för oss själva.

Jag tror också att det är mycket vanligt att en och samma person blir utsatt för sexuella övergrepp av fler än en person. Vad detta beror på vet jag inte, men jag har en del teorier om att det kan bero på att dessa personer som utsätter barn för sexuella övergrepp kan vara bra på att ”läsa av” barn och jag tror att det sker en stor förändring på ett barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp, som blir lätt att läsa av för den som vet hur man ska läsa av det. Jag tror också att ett barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp har svårare att sätta gränser både för sig själv och för andra. Vi har redan ”låtit oss” skändas och har svårt att känna att vi har rätt till våra egna kroppar och att känna att vi har rätt att bestämma över dem helt och fullt.

Jag tror detta är vanligt. Jag tror också att det är skälet till att många av oss antingen blir nästan helt avhållsamma från sex under perioder av våra liv, eller väldigt promiskuösa. Jag tror också att det är vanligt att vi förhåller oss på båda sätten, men kanske under olika perioder av våra liv.

För oss som blivit utsatta för övergrepp av fler än en person tror jag också att skammen sätter sig djupare i oss. Känslan av att själv ha någon skuld i det hela, då det inte bara är en person som utsatt oss för övergreppen, tror jag sitter allt för djupt rotat i oss och jag tror också att det är en av anledningarna till att så få talar om just detta, även om jag upplever att det är många som har denna erfarenhet när man talar enskilt med personer som har blivit utsatta.

Jag är övertygad om att alla barn som har utsatts för sexuella övergrepp tar skada av det på något sätt, fast i olika grad. Däremot tror jag att vi handskas med svårigheterna på olika sätt och jag tror också att det är möjligt att få ett fullgott vuxenliv med framtidshopp och fyllt av tilltro och kärlek. Jag tror också att det är viktigt att få bearbeta sina upplevelser för att kunna gå vidare och skapa sig ett fullgott liv med framtidstro.

Den största skillnaden mellan att ett barn i ett fattigt land som Gambia och ett land rikt med resurser för barn är främst bearbetningen och möjligheterna till både krishantering, stöd, hjälp och bearbetning efter att ha utsatts för ett sexuellt övergrepp.

Det viktigaste för oss vuxna är att öppna våra ögon och våga se. Trots alla starka känslor som det väcker inom oss, så måste vi våga sträcka ut en hand när vi fattar misstankar. Vi måste våga ställa de där obekväma frågorna. Även när svaret gör ont.

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Rösta på Sverige

Blackout Dancecrew Från vänster: Binta, Mathilde, Vendela

Just nu pågår en omröstning där fans och dansintresserade kan rösta på sin favorit DancehallQueen i Europa och även sin favorit Dancehall-grupp i Europa. Självklart har jag röstat på Blackout och även om jag är ett stort fan och manager av hela Blackout och av både Vendela och Mathilde som också ingår i Blackout, så kunde jag inte låta bli att rösta på min egen lilla Dancehalltjej, min äldsta dotter Binta! Jag tänkte att de andra tjejernas mammor och familjemedlemmar är nog lika partiska som mig, så det jämnar ut sig i slutänden ändå! 🙂

Om du vill rösta på Binta, eller någon av de andra tjejerna i Blackout som företrädare för Sverige i denna tävling som Dancehallqueen, så ska du klicka HÄR! ( I skrivandets stund ligger Binta etta, precis före Polens: MissyCat, som du kan se här:)

Binta kan du se här:

Vendela kan du se här:

Binta på Jamaica

Om du vill rösta på Blackout som grupp så kan du göra det HÄR! Även där ligger Sverige i skrivande stund i täten med en enda procent mer än Frankrike, så rösta gärna du också!!

Så här såg en av Blackout ´s shower ut i somras:

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

En empatisk rasförrädare

Mycket har jag lärt mig under mina år som bloggare. Mycket har jag blivit kallad.

Hjälpsam

Empatisk

Medmänsklig

Duktig på att skriva

Energisk

Rolig

Klockren

Seriös

Modig

Omtänksam

Och mycket, mycket annat. Men jag har också blivit kallad för

Negerknullare

Idiot

Rysk amatörporrskådis (jo, det är faktiskt sant)

Blattekramare

Kommunist

Batikhäxa

Fet

Mediakåt

Politiskt Korrekt (vilket absolut inte är ett negativt ord för mig)

Häxa

Och mycket, mycket annat.

Men vet ni vilket öknamn som jag tycker är mest intressant?

Rasförrädare. R-A-S-F-Ö-R-R-Ä-D-A-R-E. Jag smakar på ordet. Jag funderar. Jag inser att ordet antagligen är till för att såra eller smutskasta mig. Göra mig förbannad. Få mig att skämmas och på så sätt skambelägga mig. Kränka mig. Men hur jag än vänder och vrider på det så är det omöjligt att ens framkalla någon av dessa känslor.

För mig finns inga mänskliga raser. Vi har olika ursprung. Olika bakgrund. Olika utseende och olika erfarenheter. Men raser för mig det är tax, schäfer, dvärgspets och pudel.

Det man vill lyfta fram med att kalla mig rasförrädare är att jag har gjort barn med någon med ett annat ursprung. Från AFRIKA! Det är det som är det sensationella. För en liten grupp människor. I mitt land.

Det land jag älskar att leva i. Som jag älskar att bo i. Som jag älskar att uppfostra mina barn i. Vilket inte hindrar mig från att älska att resa och särskilt älskar jag att vara i Afrika. Dofterna, de gästvänliga människorna, den varma solen, den medryckande kulturen och den härligt röda, varma sanden som är så kännetecknande i de flesta delar av Afrika.

Rasförrädare.

Det skulle alltså vara att mina barn har fått ytterligare ett ursprung än det från mig. Är det inte så med alla barn som blir skapta? Att man ger dem ett ytterligare ursprung än sitt eget? Även om det är någon som har sitt ursprung från sin närhet. Skulle min kärlek vara större till ett blont barn med ljus hudfärg?

Självklart inte. Varje förälder är stolta över det barn de har satt till världen. Det har inget med ursprung att göra.

Jag älskar mina barn. Med bruna ögon och mörkbrunt hår. Mina barn med sina egenskaper. Jag hade självklart älskat mina barn även om de haft blont hår. Men det är inte poängen. Poängen är att en viss liten grupp försöker få mig att skämmas över det bästa jag har och det bästa jag gjort i livet: nämligen mina barn!

Ibland försöker denna lilla grupp, som Lena som kommenterade mitt förra inlägg att påstå saker som att svarta och asiater har lägre intelligens än till exempel oss Svenskar.

Vad nu det har med saken att göra? Skulle det innebära att jag älskar mina barn mindre? Eller att jag blev mindre kär i en man för att han procentuellt eventuellt var något mindre intelligent än en annan man? I så fall skulle alla våra intelligenta personer vara upptagna, medan alla med lägre intelligens vara ”lediga”.

Sedan tror jag inte alls på dessa påstådda studier. Dels för att de alltid ”haltar” i något hörn (liksom även den jag länkat till uppenbarligen gör), när man studerar dem närmre, men framför allt för att jag är övertygad om att de som sätter normerna för dessa studier, gör det efter de ”regler”, normer och räknesätt som vi i västvärlden satt upp som de ”korrekta” eller det som ska mäta vår intelligens. Att den ser helt annorlunda ut på andra håll i världen har man alltså inte tagit hänsyn till alls, inte heller på de grundpelare dessa samhällen är upprättade, vilket naturligtvis är relevant och avgörande för den här typen av studier och undersökningar.

Om Afrikaner eller Asiater gjorde en liknande undersökning så är jag säker på att siffrorna skulle bli ungefär likadana. Fast omvända.

Ytterligare ett skäl till att jag inte ger något för denna eller liknande undersökningar är för att de helt enkelt är totalt irrelevanta. Eller är det bara intelligenta människor som har rätt att leva, arbeta, bosätta sig i olika länder, fortplanta sig etc.?

När jag läser en del artiklar och kommentarer på denna typ av sidor som jag nämnde i går i mitt inlägg, så blir det snabbt uppenbart att de flesta svarta och asiater jag känner och mina egna barn inräknade, med sitt ”blanda upp”-ursprung har en bra mycket högra intelligensnivå än de flesta av de människor som kommenterar i de bloggarna och sajterna.

Dessutom har nästan alla jag umgås med en högre EQ än de flesta som skriver på de sidorna. Och då räknar jag vänner och bekanta från jordens alla hörn, inklusive Sverige, förstås! Och om jag ska välja de jag umgås med, så är det betydligt viktigare, än deras IQ beräknat i siffror.

Jag har större utbyte av en socialt kompetent person med stor förmåga till empati, än om min vän inte vet vad en kvadratrot är. Med det inte sagt att jag har ointelligenta personer i min omgivning!

Så, sammanfattningsvis är det helt okej för mig att vara en empatisk rasförrädare!   🙂

Och jag har lämnat mitt stolta bidrag till att blanda upp! 😉

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

SD som bromskloss för vår mänskliga utveckling Del: 2

Scouterna

Del 1 kan du läsa här: Mellan dammråttor och politik Del: 1

Även om jag kan känna mig kluven till att ett så pass litet parti som Sverigedemokraterna, får så enormt mycket uppmärksamhet i media, bloggar och även i folkmun, så väljer jag ändå att skriva lite om mina tankar runt just Sverigedemokraterna och även hur mina tankar går runt den röst jag tänker ge.

Min starkaste kritik ligger förstås i Sverigedemokraternas invandrarfientliga politik.

Tidigare artiklar om SD:s bakgrund som jag tycker det är viktigt att komma ihåg:

SD:s mörka historia

SD:s hemliga etniska plan

Sverigedemokraternas 33 punkter

En sak som ofta slår mig när jag läser SD:ares olika ideér och åsikter på nätet. Både i deras partiprogram, men också olika artiklar och allmänna åsikter från personer som säger sig planera att rösta på SD i valet, är att när de talar om invandrare, flyktingar, mångkultur, så talar de ofta om personer som jag inte känner igen, trots att jag lever i en mångkulturell familj och trots att jag sedan barnsben levt med och bredvid invandrare. Jag har träffat en massa invandrare som varit idioter. Precis som jag träffat en massa Svenskar som varit idioter.

Frågan om vem som är svensk har jag redan skrivit om nyligen i DETTA inlägg. I Sverigedemokraternas invandrarpolitiska program skriver de: ”Svensk är den som har en helt övervägande svensk identitet, och som av sig själv och av andra svenskar uppfattas som svensk.” Att man dessutom kritiserar att invandrare inte vill anpassa sig till Sverige, samtidigt som man vägrar acceptera att en person som ser sig som svensk, kan svenska, är ”anpassad” till det svenska samhället på alla vis, är svensk för att den inte ”ser svensk ut” gör med all säkerhet utanförskapet större och viljan att ta till sig från den svenska kulturen mindre.

Men jag har aldrig träffat de där invandrarna som ”inte vill” bli en del av det svenska samhället. Jag har träffat invandrare som lärt sig Svenska på nolltid och så har jag träffat de som det tagit lång tid och mycket kämpande för att lära sig språket. Men jag har faktiskt ALDRIG träffat en endaste invandrare som INTE VILL lära sig det svenska språket.

Jag har mött invandrare som haft svårt att få arbete. Jag har träffat de som till och med har gett upp under långa perioder, för att de tappat hoppet om att någonsin få ett jobb. (Precis som jag träffat Svenskar i de situationerna) Men jag har ALDRIG träffat en invandrare som inte VILL ha jobb, eller som rent av tackat nej till ett jobb för att de hellre vill leva på bidrag.

De finns säkert. Det finns uppenbarligen en massa människor som är väldigt oliktänkande och ”udda”. Men dessa personer finns naturligtvis inom alla kulturer, länder och religioner.

Det rimmar lika illa som den omtalade, av TV4 stoppade reklamfilmen om SD. När jag såg filmen första gången, så kunde jag inte låta bli, trots den allvarliga undertonen, att gapskratta. Man har i filmen som du kan se HÄR framställt det som om ett gäng burkaklädda kvinnor med barnvagnar som vapen, jagar en   Svensk pensionär med rollator, för att sedan visa att de springer mot att rösta för invandring, samtidigt som pensionären röstar för just pensionärerna.

Inte nog med att bilden man först gör, är väldigt osannolik. Jag har då aldrig hört talas om burkaklädda kvinnor med barnvagnar och i grupp, jaga svenska pensionärer med rollator. Tvärt om tycker jag personligen att burkaklädda kvinnor utstrålar ”låt mig vara i fred” och inte som några blodtörstiga pensionärshatare. Jag tror de flesta av oss som kommit i kontakt med många invandrare, tvärt om kan vittna om att många utomeuropeiska kulturer snarare är mer måna om och tar väldigt väl hand om äldre människor.

Opinionsbloggen om SD:s reklamfilm.

Dessutom har jag alltid ogillat när man i politiska debatter eller rent allmänt också, för den delen, ställer olika ”svaga” grupper eller bara grupper av människor mot varandra. Om detta skrev jag redan 2006 och jag tycker det är lika aktuellt idag, om inte än mer aktuellt. Just detta gör SD. Man väljer att ställa olika grupper mot varandra. I detta fall pensionärer mot invandrare. Det är så låg nivå att jag blir spyfärdig!

Informationstavla om Uppsalahögarna i Gamla Uppsala

En annan sak som jag ofta reagerar på, i debatter med just Sverigedemokrater, eller om man vill göra det enkelt och konkret, om man läser deras invandringspolitiska program så skriver man att man är emot mångkultur:

Med mångkultur avser Sverigedemokraterna ett samhällssystem där främmande kulturer jämställs med, eller värderas högre än, ursprungskulturen och där staten på olika sätt uppmuntrar invandrare att behålla, eller förstärka, sina ursprungliga identiteter.

Man skriver också att man deras alternativ bland annat är:

Ett stärkande av den svenska kulturen

I andra diskussioner och artiklar läser jag ofta om Sverigedemokrater som anser att de inte har rätt att utöva Svensk kultur, men jag ser aldrig några konkreta exempel på vad de inte kan utöva och varför de inte kan det. Eller som i en kommentar i min blogg nyligen (som i detta fall inte utgav sig för att vara SD:are, men ändå hade liknande uppfattning om den svenska kulturen):

Vill inte vara en minoritet, vill ha mitt eget land, eget folk, egna kultur och religion.

Jag ställde några simpla frågor till den här personen, men har ännu inte fått något svar. Nu vänder jag mig till alla som någon gång uttalat liknande innebörd:

Exakt vilken Svensk kultur är det du syftar på, som du anser att du inte kan utöva?

Exakt vem eller vilka förhindrar dig att utöva den?

Samtidigt som jag undrar om du verkligen på allvar tror att “Svensken” är i minoritet i Sverige?

Jag skulle verkligen vilja ha ett uppriktigt svar på dessa frågor.

Ett bröllop i Uppsala förra året med folkdräkter. Vackert. Svensk kultur. Men handen på hjärtat: hur många Svenskar gifter sig i dag i Svenska folkdräkter? Jag har aldrig sett en Sverigedemokrat i Svensk folkdräkt, dessutom är även folkdans en blandning av influenser från olika länder…

Ett annat problem med personer och SD:are som skriver ut i svarta rubriker om att:

”Muslimer är terrorister och passar inte in i vår kultur”

”Invandrare vägrar assimilera sig”

”Utomeuropeiska invandrare vill inte bli en del av det Svenska samhället”

”Invandrare vill inte lära sig Svenska eller blanda sig med svenskar” etc.

Ett stort problem jag ser med dessa uttalanden är att man dels förstärker ”vi och dom-känslan”, men framför allt, med denna skrämselpropaganda, som ovan nämnda reklamfilm är ett ypperligt exempel på, som oftast kommer sig av personer som sällan själva umgås med eller i många fall inte ens kommer i kontakt med några invandrare. Dessa uttalanden kommer sällan från personer som lever i invandrartäta områden eller har barn som går i dess skolor, vilket gör att de VERKLIGA problem som finns då kulturer möts, eller helt enkelt för att det är avskärmade, segregerade områden, försvinner i ramaskriet från personer som faktiskt har extremt lite med verkligheten i invandrartäta områden att göra!! (Själv anser jag att de största problemen med dessa områden är en klassfråga och inte vilket ursprung invånarna har, då liknande problematik alltid funnits i dessa områden, långt innan vi hade så många invandrare i Sverige som vi har idag. Om det har jag skrivit tidigare: Finländare drar kniv och muslimer vill införa sharialagar!)

Manifestation för Pela och Fadime i Stockholm för några år sedan

Det gör mig förbannad! Låt de personer som bor i de invandrartäta områdena komma till tals om den problematik som faktiskt finns där, med språkbrister i både skolan och bostadsområdet, problem med unga tjejers rättigheter att bestämma över sina liv. Låt dem komma till tals och också komma med ideér om hur problemen skulle kunna lösas i stället för att smutskasta och försöka vinna politiska populistiska poäng med denna skrämselpolitik, som inte kommer att ta oss framåt, utan som kommer att ligga som en bromskloss för vår mänskliga utveckling!

En runsten i den Uppländska naturen

Vore det inte rimligare, bättre och mer logiskt att försöka finna en väg där vi alla KAN leva tillsammans? De flesta av oss klarar ju faktiskt det alldeles utmärkt och känner dessutom att mångkulturen berikar våra liv, i stället för att förstöra!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Sverige-debatt på youtube

Härom dagen när jag satt och kollade in Blackout ´s videos på youtube för mitt inlägg som jag skrev då, så hittade jag en kommentar till ett av klippen, nämligen DETTA! Det är från när tjejerna dansade på fotbollsspelaren Martin Mutumba ´s fest i Rinkeby.

Från ingenstans dök följande kommentar upp:

”kunde dom inte ha svensk musik istället?”

Den som kommenterat kallar sig ”swedenowns 1”

Utan att följa dess kanal, skrev jag ett svar:

”De är DANCEHALL-dansare! Hur många Svenska Dancehall-låtar finns det? Jag kommer inte på EN ENDA!! Sedan om det finns, så måste den ju vara BRA också. Då klassar det in i deras dans! / Blackouts Manager”

Till svar fick jag då detta:

”kanske för danca som idioter inte är svenskt och detta är Sverige, inget fel på folkdansce”

Ursäkta, men då började jag skratta. Jag brukar inte skratta åt folk som stavar fel eller inte kan följa grammatik när de skriver, då ingen är perfekt. Men det är i mina ögon väldigt ironiskt att någon som anser sig vilja värna om det Svenska och kritiserar andra för att inte vara ”tillräckligt Svenska”, skriver så fruktansvärt illa, att det är svårt att snappa budskapet!! Jag följde kanalen och såg att personen hade mest klipp från SD, men även en del musik-klipp från Ultima Tule och liknande, som favoriter. Och ja, då drog jag mina egna slutsatser. Mitt svar blev följande (de hamnade lite i oordning i postningarna, men jag lägger in dem rätt här):

1 ”Först och främst, om man värnar om det Svenska, så kan man ju börja med att värna om det Svenska språket, när man skriver på Svenska.

Vem har sagt att det är något fel på folkdans? Både jag och en av dansarna här ovan har faktiskt dansat just Svensk folkdans! Har nu? Du som vill värna det Svenska, men inte kan stava på Svenska!”

2 ”forts. Om du inte kände till det, så kan jag upplysa om att man har rätt att dansa precis vilken dans man vill och till vilken musik som helst i Sverige och det är en av de fantastiska sakerna med just Sverige!!

För övrigt så tycker jag inte någon av dina kommentarer har särskilt mycket med ovanstående klipp att göra. Kanske du skulle ta den här debatten på annat håll?”

3 ”Och du! En sak till! Du skriver att tjejerna dansar som idioter! Är det därför de vunnit SM i både Street, Dancehall och Reggaeton?

Om du dansar bättre än dem, så är det ju bara att lägga upp ett klipp för att bevisa det! 😛

Det är annars rätt synd om dig om du är så inskränkt att du anser att alla miljarder människor i hela värden, dansar som idioter, för att de inte dansar Svensk folkdans! Det är din förlust!

Personen skriver ett nytt svar:

”dansa är inget fel på men så kallad Street OSV är patetisk och ingen talang

Säger inte jag kan det men skulle inte vilja heller

Ser fan löjligt ut att hoppas runt så där, lika patetiskt som hip hop musik och djs men nu slutar vi här, säger bara i Sverige borde vi ha svenska saker och vill folk göra annat så visst en förening är väl ok men man ser ju fan överallt detta trams, folk som leker amerikaner”

Tack! Det var ju snällt att personen i fråga kan tillåta alla som vill utöva något ”osvenskt” att ha en förening i alla fall…! 😉

Och jag kan förstås inte låta bli att svara på det också:

”Leker Amerikaner? Dansen ovan är som sagt Dancehall och den kommer från Jamaica och inte någon annanstans ifrån. Otroligt trist världen skulle bli om man bara fick dansa de danser som kommer från det land man bor i!

Att bara få ha Svenska saker i Sverige måste begränsa ditt liv enormt, skönt att det finns de som kan se saker i ett lite vidare perspektiv!”

swedenowns1 kommenterade förstås även den kommentaren:

”hehe ne jag gillar starkt saken från Japan men poängen är dessa invandrare som knappt känner sig svenskar borde färst se svenska saker och sen när dom är mer svenskar, kan bättre svenska OSV då kan man börja med detta

En person som bor i område som inte känns svenskt och enbart ser saker som detta från utlandet kommer bara bli mer och mer segrierad”

Och jag var inte sen med att svara:

”Jaha, snackar vi invandrare nu? I så fall är du ÄNNU MER fel ute, för ingen av personerna i denna video är INVANDRARE!! Som sagt: det är svårt att diskutera med någon som har rätt dålig koll och bara utgår från sina egna fördomar och det har du bevisat väldigt starkt med dina kommentarer här. Som sagt: ALLA tjejerna ovan är födda och uppväxta i Sverige och ingen av dem är INVANDRARE, även om du nu trodde det!

Ingen av dem bor heller i ett SEGREGERAT område!!”

Debatten fortsätter med:

”orka med denna meningslösa diskution

rinkeby är SEGREGERAT område och andra generations invandrare är inte svenskar”

Jag svarar:

”Nej, som sagt det är fel forum, jag fortsätter denna debatt på min blogg nu, men vill bara rätta dig ännu en gång:

Rinkeby anses vara ett segregerat område (din stavning av Svenska går framåt), men INGEN av tjejerna ovan bor eller har någonsin bott i Rinkeby. De var inhyrda som dansare till en fest för AIK-spelaren Martin Mutumba.

Ingen av tjejerna (jo, en) är i så fall vad du kallar andra generationens invandrare. Alla tre är däremot Svenskar. Länkar kommer i min blogg.”

Jag låter honom få sista ordet på youtube och fortsätter debatten här:

svarta är svenskar LMAO

Eller nej, jag måste ge ett litet svar:

Nu får du nog bestämma dig, eller menar du att alla med ljus hud är Svenskar då? 😀 Sedan tillbaka till huvudfrågan: Hur ser din egen Svenska folkdans ut?

Länkar till vad som definieras som andra generationens invandrare:

USK

Uppsala Kommun

Sverige mot Rasism

Det som blir lite extra roligt i just den här diskussionen (ja, swedenowns 1, det stavas så) är att han i en kommentar ovan skriver:

”…dessa invandrare som knappt känner sig svenskar borde färst se svenska saker och sen när dom är mer svenskar, kan bättre svenska OSV då kan man börja med detta…”

För att sedan hävda att HAN INTE ANSER ATT DE ÄR SVENSKAR, trots att de som sagt alla tre tjejer har Svenska som modersmål, är födda och uppväxta i Sverige, inte bor i segregerat område, är svenska medborgare. Två av de tre tjejerna har en svensk förälder. De har alla växt upp med midsommarafton, julafton med Kalle Anka och julgran, gått i Svenska skolor, två av dem inte ens passar in i statistiken under ”andra generationens invandrare”. Ingen av dem har bott i något annat land, trots att de alla tre är vuxna idag.

Så vad är det då som krävs? Att de slutar med sina andra danser och börjar dansa Svensk folkdans?

Hur ska man kunna ”känna sig svensk” om man blir dömd på hudfärg och dansintresse?

Jag kan säga att generellt så blir jag irriterad när främlingsfientliga personer ska ”sno åt sig” den Svenska flaggan, folkdansen etc. För mig tillhör detta ALLA som är bosatta och verkar i Sverige och sanningen att säga skulle jag bli mäkta stolt och glad över om de som inte bor eller verkar i vårt land också vill föra dessa kulturarv vidare ut i världen.

Men den här gången hade jag svårt att bli arg. Ibland måste man bara skratta, för att en del människor är så väldigt tragiska i sig själva. Det är svårt att debattera ett ämne som man inte riktigt har koll på. Eller vräka ur sig grejer man inte riktigt vet vad sanningen är. Att bara sitta och gissa efter sina egna föreställningar, som kan vara nog så uppåt väggarna…

Jag försöker att inte skratta, men jag tycker att kommentarerna säger mer om den här personen än någon svensk flagga i världen kan lyckas med!

Nej, låt oss alla i världen få njuta av varje lands tillgångar och kulturarv. I stället för att tränga in oss i ett hörn och krampaktigt hålla fast i den svenska flaggan, eller vad det nu må vara och tro att vi klarar oss själva och inte behöver andra.

Vi behöver resten av världen och den behöver oss, så är det bara!! Och Svensk måste man få vara om man känner sig svensk. Eller?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,