Kvinnor behövs inom IT

jämställdhetAtt kvinnor kan, får vi ofta höra, men inom vissa områden så är det svårt att få kvinnor intresserade och för de som är intresserade kan det vara svårt att få jobb inom det området, då man har en bild av att det ”ska vara” en man. Ett av dessa områden är IT-sektorn. Om det beror på att kvinnor inte förväntas vara intresserade av IT-sektorn och därför inte heller uppmuntras till detta från barnsben och alltså handlar om könsroller och stereotyper eller om det handlar om att de flesta kvinnor helt enkelt saknar ett genuint intresse för detta, är förstås omöjligt att veta säkert, men personligen är jag övertygad om att det handlar om fördomar och att vi alla är duktiga på att sätta in våra barn i olika roller så de kan leva upp till våra förväntningar.

Däremot är jag övertygad om att kvinnor behövs inom IT, men att det är svårt för dem att ta sig fram. Jag tror att alla yrkesgrupper mår bäst av så jämn könsfördelning som det är möjligt och inte bara det, jag tror att det är bra att blanda yrkesgrupper med alla åldrar, kön, kulturellt ursprung, religion etc. för att få en så bred och stor utveckling som möjligt.

Jag är övertygad om att den bästa och bredaste utvecklingen kommer när fler kvinnor blir IT-chefer och programmerare. Jag tror också att det då kommer att öppnas nya insikter i vad som behövs i branschen. Datatjejer och datakvinnor behövs, det gäller bara att öppna dörrarna för nya möjligheter.

Har du några tankar eller ideér om hur vi ska öppna intresset för kvinnor i mansdominerade yrken och för män i kvinnodominerade yrken? Hur kan just IT-branschen locka tjejer och kvinnor?

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Dagens Mabou

Mabou: Mamma, ibland förstår jag mig verkligen inte på er tjejer! Hur mycket hår har ni egentligen?

Jag: Va?

Mabou: Ja, men ni släpper ju hår överallt ju… Nu såg jag till och med ett långt hårstrå i toaletten! Hur beter man sig då? Stoppar ni ner hela huvudet i toastolen, eller…?

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Jag och Mabou mot världen…

Höstkastanj

Kallt, kallare, kallast. Ni vet ju vad jag tycker om kylan. Den är på väg nu. Jag känner hur den kommer och försöker erövra mitt liv igen… Brrr… I helgen jobbar jag och jobbar, jobbar, jobbar… Det är kanske inte världens roligast helger när man jobbar och det är kyligt och mörkt…

Men den här gången har jag i alla fall en härlig resa och en lång semester att se fram emot. Det är nästan sex år sedan jag var där senast och då var det inte direkt en ”nöjesresa” utan det fanns andra skäl till att jag reste. Det var dessutom en mycket kort resa på bara en vecka och jag reste då utan något av barnen. Jag har lite svårt att räkna den som en vanlig resa…

Men nu ska jag resa med flera av barnen och även om det inte bara är semester den här gången heller, så är det ändå något som jag verkligen ska försöka mig på. Att ha semester. Också. Senast innan dess, jag reste till Gambia med barnen (då var det bara Binta, 20 och Jai, 18 som var födda), var för hela 17 år sedan. Sjutton år!!

I sjutton år (!!) har jag drömt om att få resa med mina barn till Gambia. I 17 år har jag velat visa mina barn det Gambia som jag älskar, det Gambia som har format en stor del av mitt liv   och som gör att jag kan känna ”hemlängtan” till ett land som aldrig varit mitt land på riktigt!

Det är en månad kvar nu ungefär. En månad och jag kan egentligen inte riktigt tro att jag verkligen är på väg. Jag tror inte jag kommer tro det förrän jag sätter ner mina fötter på Afrikas mark. Tills jag känner dofterna jag känner så väl. Tills jag känner värmen   och solens strålar i mitt ansikte.

Isatou 16

Den enda ”smolken i bägaren” är att jag inte har möjlighet att ta med mig min yngsta dotter Isa. Men jag har inte riktigt gett upp ännu. Vi har hittat billigare biljetter nu och om de sjunker ännu lite till och om de inte tar slut, så kanske, kanske, vi kan skramla, jag och döttrarna…

Nåja, vi får se, jag hoppas fortfarande, även om jag känner mig väldigt tveksam till att vi får till det. För övrigt är jag säker på att vi kommer att ha en fantastisk resa. Flera av barnens kompisar ska också följa med så vi blir ganska många. Alla förberedelser är så roliga för att man vet att det kommer att komma något gott ut av det hela!

Binta 20

Härom dagen var Binta hemma på besök och vi höll på att prata:

Binta: Var är Jai?

Jag: Jag tror hon är med Emma.

Binta: Vilken Emma?

Jag: Alltså Emma som ska följa med till Gambia.

Mabou: Ja, alltså blondinen…

Ibland har han så roliga inflikningar i samtal och uttryck att det är svårt att hålla sig för skratt. Han blir för övrigt den enda killen som hänger med på resan, men jag gissar att han dels inte har så mycket emot det och dels att vi kommer att träffa killar på resan. Mitt och Mabou ´s problem blir nog snarare hur vi ska lyckas hålla alla killar på avstånd, med så många unga, snygga tjejer med oss. Blondiner och brunetter, lugna tjejer och vilda, glada tjejer och ledsna…

Mabou kanske blir min bästa vapendragare på den här resan? Jag och Mabou mot världen, liksom…

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Dagens Mabou; homofobi eller kärleksfobi?

Mabou (6) sitter och kollar på Hasses Brorsas Låtsassyrras Kompis. Där diskuterades homo- och bisexualitet idag. Mabou frågar mig:

Mamma! Vad är bisexuell?

Jag: Det är när man gillar både killar och tjejer.

Mabou: Okej. Men vad är homosexuell då?

Jag: Det är när en kille gillar killar och tjejer som gillar tjejer.

Mabou: Som när de pussas och så?

Jag: Ja. Typ.

Mabou: Usch, vad äckligt

Jag: Äckligt? Det är väl inte äckligt. Det är ju samma som om en tjej pussas med en kille och en kille med en tjej…

Mabou: Ja, det är ju också jätteäckligt…

Aha, du menar så…?!

Follow Tonårsmorsa

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Skillnaden på killar och tjejer…

Det är skillnad på tjejer och killar, sedan får folk säga vad de vill. Själv har jag aldrig haft problem med att hålla tusen bollar i luften. Jag har aldrig märkt att mina tre döttrar haft det problemet heller. De pratar i två telefoner samtidigt, chattar på Internet, målar naglarna och pratar med kompisen som sitter bredvid. Problemfritt.

Mabou kommer inspringande efter att ha varit med Isatou i tvättstugan:

Mamma! Snabbt, jag glömde vad Isa sa till mig att hämta, ring hennes mobil.

Jag ringer upp Isa, ger Mabou luren. Sedan hör jag honom säga:

Isa, vänta, jag ringer upp igen sen, för jag måste springa och kissa…

Sedan lägger han på telefonen och springer för allt han är värd…

Som sagt, visst är det skillnad på killar och tjejer?!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,