Tack för den, Ludmilla!

För ungefär ett år sedan så träffades jag och Ludmilla första gången. Vi fick kontakt efter att jag och barnen blivit mycket berörda av hennes dotters självmord. Jag har skrivit om Ludmilla flera gånger sedan dess. Inget på Internet har berört mig så djupt som just Ludmillas förlust av Linnéa. Det fick mig till och med att drömma våldsamma drömmar om att jag förlorade mina egna barn.

Nästan lika länge har vi försökt att träffas igen, men när jag haft möjlighet har Ludmilla varit upptagen och tvärt om.

Idag lyckades vi. Äntligen. Vi träffades dessutom på min favoritrestaurang Tzatziki. Det gjorde knappast saken sämre. Att jag åter fick träffa Oscar var också en extra bonus. Härliga Oscar, fylld av liv och spring i benen. Dessutom var han så törstig idag att han nästan drack upp min läsk. Haha, du skulle ha gjort det Oscar, för jag dricker mer läsk än jag borde…

Tack Ludmilla och Oscar, jag har haft en underbar kväll som jag hoppas vi kan göra om (utan att det behöver ta ett år tills nästa gång. Haha… )

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,