Cecilia Hagen sätt att ursäkta Nigellas man får mig att må illa

våld i nära relationCecilia Hagen skriver en artikeln i Expressen idag om den välkända engelska TV-kocken Nigella Lawson och maken Charles Saatch och att någon fotat dem på offentlig plats när han tog strypgrepp på henne. Slutklämmen på hela artikeln är att det spekuleras mycket, särskilt om kända personer och att man egentligen inte vet något om bakgrunden eller vad som egentligen har utspelat sig. Så långt är jag med och håller med. Men sedan blir jag förvånad när jag läser:

”När jag bodde i England i slutet av förra seklet var det mest Nigellas dåvarande man vi alla följde. Han var journalist, hette John Diamond, skrev som hon i Sunday Times. De fick två barn, Cosima och Bruno, och så fick han strupcancer. Och skrev om det. Varje vecka i sin söndagskrönika. Hela England och jag följde honom ända fram till slutet.

Bara ett par månader efter hans död flyttade hon ihop med familjens vän, den stormrike, 17 år äldre konsthandlaren Charles Saatchi.

Det sågs inte med alldeles blida ögon. Var det riktigt snyggt?”

Snyggt? Och varför tar man upp det i samband med att Nigella´s make sedan 10 år tillbaka tar strypgrepp på henne? Är det okej att ta strypgrepp på sin fru om hon flyttade ihop med en bara två månader efter hennes förra make gick bort? Inte blir jag mindre förvånad när jag läser lite längre ned i artikeln:

”Det kan vara så. Och det kan vara nästan precis tvärtom. Hon kanske är en manipulativ satmara. Han kanske är en stackars bedragen man som drivits till sin känslomässiga gräns.”

Vänta nu. Jag måste läsa meningen en gång till. Särskilt den sista: ”Han kanske är en stackars bedragen man som drivits till sin känslomässiga gräns.” Vad betyder det? Om din partner är otrogen så får du agera hotfullt och ta stryptag på hen?

Hela grunden till artikeln känns som ett enda stort försök att misstänkliggöra en person som i alla fall enligt svensk lag har blivit utsatt för en brottslig handling.

Visst håller jag med Cecilia om att det ibland spekuleras väldigt mycket i media, innan man vet exakt vad som faktiskt har skett och det är rätt oansvarigt. Å andra sidan tycker jag det är ännu mer oansvarigt att en reporter för en av våra största kvällstidningar skriver en artikel där man försöker misstänkliggöra och smutskasta en kvinna som kanske är utsatt för kvinnofridsbrott av sin make. Att försöka hitta på ursäkter till ett oacceptabelt beteende. Hur ansvarslöst är inte det?

Jag tänker inte i första hand på Nigella nu, utan på alla kvinnor som sitter och läser denna artikel och som i sitt eget hem blir utsatt för hot och våld av sina män och som redan har 1000 ursäkter klara i sina huvuden för att ursäkta samma man och som har 1000 blytunga ton av skuld på sina axlar:

”Om jag inte hade svarat honom så enstavigt”, ”om jag hade tagit ut soporna när jag tänkte”, ”om jag hade hämtat hans ölburk ur kylen direkt han sa det, i stället för att hjälpa sonen sätta plåster på knät efter cykelvurpan, då hade han kanske inte behövt bli så arg att han var tvungen att slå mig…”

Cecilia Hagen avslutar sin märkliga artikel med att önska oss en härlig midsommar(?):

”Utom: Intet är vad det synes vara, det kan vara värre, det kan vara bättre, så låt för all del inte detta avskräcka någon enda en, varken kvinna eller man, från att lägga sju blommor under kudden just som midsommarafton går över i trolsk, mytomspunnen midsommarnatt för att sen bli till strålande vacker midsommardagsmorgon.

Precis allt kan hända! Kom ihåg det.”

Själv vill jag säga till alla kvinnor som lever under våld eller hot i sina relationer: hoppas du och dina barn slipper det under midsommarhelgen, trots att vi vet att familjerelaterat våld ökar under midsommarhelgen. Jag hoppas att du finner mod och styrka och stöd så du kan lämna en relation som är skadlig för dig och dina barn. Just NI är värda att få uppleva trygghet i ert eget hem. Just NI är värda att slippa vara rädda och ha ont i magen. Ta beslutet idag, annars kan Precis allt hända! Kom ihåg det.

Närmare 100 000 (!!) kvinnor uppger att de blir misshandlade varje år i Sverige. (Men de kanske ändå varit otrogna mot sina män… OBS! Ironi)

Tillägg: Våld och våldtäkt dödar och skadar mer än var tredje kvinna i världen, avslöjar WHO:s första globala kartläggning.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Mäns våld mot kvinnor

Jag har tidigare bloggat om boken Mia-Sanningen om Gömda. Boken som väckt ramaskri i media och i bloggvärlden. Jag har skrivit om detta ämne i följande två bloggar, utan att gå in närmare i sakfrågorna:

Sent om sider vaknade även de större medierna, såsom Aftonbladet och Expressen upp i denna debatt och började skriva. Debatten har dock urartat vid ett flertal tillfällen på nätet, kanske framför allt i bloggen som författaren till boken Mia-Sanningen om Gömda, Monika Antonsson har.

theWitch har i sin blogg skrivit en del om hur debatten just lyckas urarta vid ett flertal tillfällen. Eftersom jag har i flera delar samma åsikter i denna fråga, så tycker jag också att hennes sammanfattning om denna gömda-historia är målande och välskriven. Slutligen tycker jag också att hon har sammanfattat en bra länksamling för hela denna debatt, där man kan bilda sig en egen uppfattning. Den kan du läsa HÄR!

Tyvärr tror jag dock inte att denna debatt gagnar de som huvudhistorien fick världen att rikta sina blickar mot. Några som väldigt väl behöver uppmärksamhet, nämligen de kvinnor som är utsatta för våld, förtryck och hot i nära relationer. Jag tycker dock inte att man ska ”skjuta budbäraren”. D.v.s. om Monika Antonssons bok stämmer, vilket jag tycker hon har debatterat väl för och lagt fram tillräckligt med sakliga bevis, för att jag i alla fall ska tro på huvuddelarna i hennes kritik. Däremot så tycker jag att debatten vid flera tillfällen har urartat på författaren Monika Antonssons blogg, särskilt bland kommentarerna. En del av kritiken har jag också sett som allt annat än saklig eller ens relevant.

Men i huvuddelarna så anser jag ändå, efter att ha läst och sett Liza Marklund ´s uttalanden och Monika Antonsson ´s uttalanden. Där måste jag säga att Monika varit väldigt saklig och kunnat lägga fram sina åsikter och sammanfattning av boken väl.

Hur som helst så är det trista i denna historia att många fick upp ögonen för kvinnor utsatta för våld i det här landet, tack vara boken Gömda. Rädslan finns nu förstås för många kvinnor som lever just i det gömda, det vill säga med olika typer av skyddade personuppgifter.

Ska det nu bli svårare för dessa kvinnor att bli trodda av myndigheter och andra i deras omgivning? Ska det nu bli ännu svårare än det redan är, att få hjälp och stöd från samhället? Den hjälp och det stöd som redan nu är så svårt att få.

I bloggvärlden är vi många som känner till Vendettanbettan och hennes bakgrund. Vi är många som läst hennes historia, samtidigt som kalla kårar har runnit längs våra ryggrader. Hennes direkta sätt, hennes ord utan krusiduller.Ursäkta uttrycket, men ibland närjag läst hennes historia har det känts som att få en kniv i magen.

Jag tror dock, att de flesta av oss människor är fullt medvetna om att det lever en massa kvinnor och barn i skräck för sina banemän. Jag tror de flesta av oss inser att det finns en massa kvinnor som verkligen berättart hela sin sanning, som beskriver den rädsla de faktiskt känner, även om vi också inser att det finns en och annan som ”skarvar”.

Det är klart att det inte är vanligt att kvinnor väljer att leva på flykt, för att hämnas en före detta make eller för att de vill ha personlig uppmärksamhet. Men de finns. Det finns kvinnor som är beredda att gå genom eld och vatten med osanning och nu tänker jag inte på de personer som kretsar kring boken gömda, utan jag menar att generellt så finns det kvinnor som pekar ut män oskyldigt för både de ena och de andra brotten, för att det på något sätt gagnar dem själva.

På samma sätt som jag känner förakt mot män som utsätter kvinnor för våld, så känner jag förakt mot de kvinnor som faktiskt ljuger för att det ska gagna dem själva, i vårdnadstvister, för hämnd eller av andra orsaker. Jag föraktar dem inte bara för vad de utsätter dessa män för, utan för att de underminerar trovärdigheten hos de kvinnor som faktiskt blir utsatta. Det gör det svårare för kvinnor att bli trodda i de fall som de blivit utsatta för våld i olika former.

Mäns våld mot kvinnor ska aldrig accepteras. Däremot så tror jag att det för alla parters skull är viktigt att ta bort tabustämpeln i dessa fall och diskutera och debattera tills tungorna, tangenterna och pennorna blir trötta. Dels för att kvinnor som faktiskt blir utsatta ska våga söka hjälp, för att de ska våga anmäla och för att de ska våga visa sin verklighet innan det är för sent.

Många kvinnor i Sverige i dag blir misshandlade till döds. Sedan finns det alltså allt för många som klarat sig med nöd och näppe men som lider allvarliga men av fysiska eller psykiska skador efter ett våldsdåd. HÄR (pdf-länk, rekommenderas!!) kan du läsa en utförligare text om mäns våld mot kvinnor.

Ett annat skäl till att det är viktigt att tala öppet om detta med mäns väld mot kvinnor är att de män som faktiskt utövar våldet och inser att de behöver hjälp också ska kunna söka den.

I denna veckas nummer av Uppsalatidningen finns ett intressant reportage med Mansmottagningens Hans Ã…berg, som jag var på en föreläsning med i fjol, tror jag det var. För att våga komma vidare och söka hjälp för sina problem, så är det naturligtvis viktigt att inte tabubelägga ämnet, för då gör vi både kvinnor, män och barn en björntjänst.

Att växa upp med våld i hemmet sätter naturligtvis sina spår. För dessa barns skull är det oerhört viktigt att antingen mamma eller pappa söker hjälp. Ju tidigare, desto bättre.

Inget våld är acceptabelt, förstås, men som Hans Ã…berg nämner i reportaget: ”Mäns våld mot kvinnor är farligare och får värre konsekvenser än kvinnors våld”.

Med detta inte sagt att något annat våld, varken mot kvinnor, män eller barn, av kvinnor, män eller barn är acceptabelt!

Två relaterade, klickbara länkar:

Varje människa borde få känna sig trygg i sitt eget hem, eller som Tracy Chapman sjunger: ”Why is a woman still not safe, when shes in her home?”

Eller denna, som handlar om just kvinnomisshandel i nära relation, texten till videon kan du finna HÄR!

Om du vill rösta på mig eller någon annan i det Stora Bloggpriset, så kan du göra det HÄR! (Klicka i högst en i varje kategori och skriv sedan in din e-postadress längst ner på sidan) Du kan rösta en gång per dag med samma e-post under en veckas tid.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,