Galen väninna

Jag hade ett kortare besök i morse av en galen väninna som inte bor i Uppsala. Hon var på genomresa med jobbet och har nu åkt igen. Hon kom precis efter att jag kommit hem från jobbet och skickat iväg Mabou till skolan.

Vi käkade frukost ihop och snackade lite skit. Även om hon är en galen gammal vän, så är hon väldigt rolig och har fått mig att skratta mig halvt fördärvad på morgonen. Det är sällan jag träffar människor som är så fixerade vid att snacka sex som hon…

Vi är lite oense där. Inte så att jag är för pryd för att snacka sex, men jag menar att sex hellre ska upplevas än diskuteras. Jag är inte säker på att hon håller med, för jag gissar att det är mer snack där än handling…

Nåja, nu har hon åkt och mitt liv kan återgå till det normala igen! *Pustar ut*

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Tack, Harriet…

Ni minns kanske att en helt underbar människa erbjöd sig och faktiskt också körde mig och barnen till begravningen när Helene/Alter Ego gick bort? Den här underbara människan heter Harriet och vi har hållit kontakt till och från efter den där begravningsresan. Jag har länge velat träffa henne igen, men med utbildningen jag gick på så var det helt omöjligt att ha ett socialt liv.

Till slut idag skulle dock hon och hennes två barn komma på besök för att låna en ljudbok av mig. Nämligen Tusen Strålande Solar. Naturligtvis så åkte hon inte från Eskilstuna till Uppsala för att låna en ljudbok, vi ville ju träffas också, men för att det äntligen skulle bli av, så var anledningen till att hon kom att hon skulle låna ljudboken. Nu har hon åkt hem igen och när jag ska plocka undan lite saker och lägga in i mitt sovrum, vad hittar jag där? Ljudboken förstås.

Ja, jag var ingen god värdinna idag alls. Jag brukar alltid bjuda på käk när jag får gäster från andra städer, dessutom hade jag sett fram emot att få träffa och prata med Harriet ordentligt. Nu blev det inte så.

Det brukar ofta vara rörigt hemma hos mig, med rörigt menar jag ungdomar som kommer och går, grejer som ligger framme, som borde vara bortplockade o.s.v. Idag var det inte rörigt. Idag var det KAOS!!

Säckar, påsar, kartonger, möbler som skulle kastas, sopsäckar som gick sönder, ett överfyllt köks- och vardagsrumsbord. Vi har inte flyttat, men köpt en del nya möbler, gjort utrensningar i barnens rum och gjort ett rumsbyte. Därav kaoset. Jag trodde jag skulle vara färdig TIMMAR innan Harriet kom. I skrivandets stund så är vi ännu inte klara, även om vi börjar kunna se golven igen och det börjar bli bättre och bättre.

Vi hann i alla fall prata lite, medan vi bar säckar och möbler till containern, medan vi åkte och handlade och medan vi tryckte i oss snabbmat, sedan barnen röjt av det värsta från köksbordet. Som sagt, i dag var jag en usel väninna. Men nu skriver jag det som ett bevis, så jag inte själv ska glömma bort det. Nästa gång ska jag bjuda Harriet och barnen på käk och jag ska försöka se till att kaoset är under kontroll, vilket det definitivt inte var idag. Men trevligt var det i alla fall…

P.S. Glöm inte läsa intervjun med Therese.

Följ mig med Twitter.

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Nja, om hela sanningen ska fram…

Jo, det är helt sant att jag var på mödravårdcentralen idag och det är också helt sant att jag träffade en barnmorska. Dock. Det är inte jag som är gravid. Det är däremot min bästa väninna Sofie. Ni kanske minns min väninna som i många år har bott i Kenya och Tanzania? Hon flyttade ju tillbaka hem till Sverige för ett tag sedan och hon ska alltså ha barn.

Det roligaste med denna lilla bebis är att JAG, ja just JAG ska få vara med på förlossningen. Jag känner mig så hedrad och pirrig i hela kroppen att jag inte vet hur det här ska gå… Eller jag menar förstås att jag har FULL koll på läget och kommer vara den bästa medföderskan som någonsin funnits… Eller… Jag vet i alla fall att jag kommer att göra mitt yttersta för att underlätta för min väninna under förlossningen.

Eftersom det här är den första förlossning jag varit på (förutom mina egna fyra, förstås) så kan jag behöva lite goda råd. Så alla fäder och även om några kvinnor varit med vid någon annans förlossning, får gärna dela med sig om tips!! Det är alltså sju veckor kvar och idag hörde jag det lilla underverkets hjärtljud!!

En sak till: förlåt om jag lurades lite i det förra inlägget, men jag kunde helt enkelt inte låta bli…! 😉

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Dagen i bilder

Dagen började med att jag satt och filade på en massa texter hemma. Sedan hade jag möte på radion. Eftersom Mabou (6) är ledig från skolan och fritids så fick han hänga med. Han satt och spelade radioapan medan jag hade möte och han verkade väldigt nöjd med det. Därefter gick vi till spelaffären GAME där Mabou handlade spel för julklappspengar som han fått av sin pappa.

Därefter var vi ute och cyklade i den där förbaskade kylan och ni vet ju vad som händer med mig när det är riktigt kallt…!!

Jag trampade och frös, trampade och frös… Sedan åkte vi hem till min kompis och hon har tack och lov väldigt varmt, så vi hann tina upp rejält innan det var dags att ta sig hemåt igen.

Hemma väntade varm choklad med vispgrädde. För när jag och Mabou kommit hem igen var vi så genomfrusna att vi kunnat gå av på mitten, om vi hade böjt oss ner…

Som grädde på moset tände vi ljus, värmde oss, värmde oss och värmde oss! (Ljuset är jättestort och doftar härligt av kanel och äpple, från IKEA)

Jag blir vansinnig på den här kylan, men försöker att intala mig att ”allt som inte förgör oss, gör oss starkare…”

Tyvärr är min intalningsförmåga inte på topp just nu, för det verkar inte funka alls.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Den där jävla cancern. IGEN.

Jag har skrivit tidigare om min väninna och tillika bloggvän Alter Ego. Vi har varit bloggvänner sedan jag började blogga för tre och ett halvt år sedan och så småningom blev vi även vänner IRL. Vi har åkt på besök till varandra och vi har framför allt hållit kontakt via telefon flera gånger i veckan de senaste åren. det är förövrigt hon som har skapat hela min bloggsida och domän och är min tekniska support.

Jag nämnde för ett tag sedan att hon nu har cancer. Det gör mig ont att se henne lida så av denna djävulska sjukdom. Inte blir det lättare av att det nu är klart att hennes yngsta son ska delta i melodifestivalen. I början av veckan skulle de hålla presskonferens i Stockholm. Alter Ego såg oerhört mycket fram emot att få delta i denna presskonferens.

Hon blev utskriven från sjukhuset kvällen innan och planen var att hon och sonen skulle åka till Stockholm nästa morgon. Tyvärr blev det inte så. Sonen fick resa själv, då Alter Ego fick åka ambulans in till sjukhuset natten innan. När hon ringde mig för att meddela detta, grät hon.

Jag har gått in på hennes sida åtskilliga gånger de senaste dagarna. Jag har läst de två senaste inläggen och försökt kommentera dem. Jag har fortfarande inte lyckats lämna en enda kommentar…

Det är svårt att se någon förändras så enormt till det yttre…

Det är svårt att se någon må så dåligt. Det är svårt att se någon förändras så mycket. Det är svårt att veta att en människa mitt i livet, lida av en sådan sjukdom som cancer. Med barn och det lilla barnbarnet omkring sig…

Att läsa om hur illa behandlad och åsidosatt hon känner sig, gör knappast saken bättre. Lyssna på Alter Ego ´s uppmaning och LÄMNA BLOD!! Till alla er som kan och får.

Det var även Alter Ego som gjorde den icke alls smickrande videon på mig (ja, jag bjuder på det):

(Tyvärr verkar inte videon funka här, men du kan titta på den i DETTA inlägg, klickbart)

Här var något annat roligt som Alter Ego gjorde åt mig:

Skvallerbloggen om Tonårsmorsa

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Obama in the Black House

Jag pratar med min väninnna i telefonen. Hon är gravid och dessutom så visar det sig att pappan till hennes barn dels kommer från samma område i Kenya som Obama och dessutom har de delvis samma stam-ursprung. Min väninna är eld och lågor över valet:

…så vaknade jag av att han sparkade. Alltså det brukar han inte göra den tiden, så slog jag på Nyheterna och hörde att Obama vunnit! Det var som om han sa att jag skulle vakna och se det. Fatta Fatou! En svart man i svarta huset, jag tyckte både Obamas tal och McCains tal var så bra…

Jag: Vad sa du?

Väninnan: Va…? Vaddå?

Jag: Haha… du sa en svart man i svarta huset!

Väninnan: Haha… gjorde jag?

Jag: Hahaha… Ja, det gjorde du! Det kanske är dags de målar om Vita huset nu?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,