Veckan i bilder

Publicerat 23 september, 2013 av Fatou Lusi

Den gångna veckan har jag varit ledig från jobbet. Jag har ju ett jobb där vi arbetar väldigt intensiva perioder för att sedan ha mycket luft i schemat däremellan. Det innebär också att jag är ledig var fjärde vecka. Den sortens schema passar mig utmärkt! Eftersom jag är en ganska aktiv person och har mycket engagemang på många håll så passar det mig helt suveränt. Det innebär att när jag jobbar intensivt så kan jag fokusera på mitt jobb och hålla det fokuset och när jag är ledig så kan jag verkligen ta mig tid att vara ledig och lägga min energi på mina intressen och övriga åtaganden. Den här veckan har jag alltså varit ledig.

Jag känner att det är en vecka där jag både hunnit återhämta mig, organisera i hemmet och träffat släktingar och goda vänner. Jag har hunnit ägna mig en del åt barnen, planera min höst bra och samtidigt ”jobbat igen” mig lite på områden där jag legat efter, samt hunnit ta hand om och organisera i hemmet. Så här såg den gångna veckan ut i bilder:

Måndag-Onsdag var jag i Helsingborg för första gången i mitt liv. Det var en fin stad och jag hann träffa två ”internetvänner”, vilket var roligt. En av dessa har varit en bloggvän i väldigt många år och jag har verkligen tänkt många gånger att jag skulle vilja träffa henne och nu när vi verkligen gjorde det, så kändes det jättebra och jag hoppas vi får fler tillfällen att ses.

Sent på natten mellan onsdag och torsdag kom jag hem igen och på torsdag ägnade jag mig åt barnen och familjen och hade en riktigt bra dag.

På fredag kom min kusin från Norrbotten och hennes dotter och min mamma på besök och käkade middag hos oss och det var jättekul, särskilt som jag är så himla dålig på att åka till Norrbotten och därför träffar mina släktingar allt för sällan.

Binta och mormor gosade till det rejält!

Mabou fortsätter växa så det knakar och det gagnar hans favoritsysselsättning väl: basketen!

Isa var barnvakt till finaste lilla killen som hon tog hem, då hon också ville vara med på släktmiddagen!Undrar just vem som köpt den T-shirten…? 😉

Lördagen blev det inga bilder av, men då blev vi bjudna på lunch/middag av goda vänner och hade en trevlig, god och härlig lördag!

Söndagen flyttade mamma hem från stugan efter nästan fem månader där, så nu är vi sambos igen. 🙂

Hela gårdagen gick åt till flytt, organisering, kasta, rensa, plocka och städa, men nu är det så fint att man bara kan luta sig tillbaka och njuta! 🙂

En ny vecka, nya tag, nya äventyr och en ny vardag väntar. Jag är redo! 🙂 En fin vecka önskar jag er!

Läs även andra bloggares åsikter om helsingborg, ledig, vardag, helg, släkt, kusin, rensa, vänner, bloggvänner,

Kryssningen (Grymt mycket Bilder)

Publicerat 20 mars, 2013 av Fatou Lusi

I helgen som gick åkte vi på kryssning för att fira en väns 65-årsdag. Från vår familj var det jag, mamma och Mabou som åkte och födelsedagsbarnet åkte med sin fru, sin son, sin dotter, sin svärdotter, sitt barnbarn, vännen Åsa. I det hela taget blev resan jättetrevlig. På fredag när vi klev på båten bjöds det på jordgubbar och champagne i värdparets fina hytt. Det var en härlig start, men snart var det dags att gå och äta den förbestämda födelsedagsmiddagen. Det blev i Grill House, där bord bokats. I Grill House hade de den maffigaste barnmenyn jag stött på. Det var allt från ”barnvänliga” rätter till ”vuxenrätter” såsom oxfilé i barnportion. Både jag och Mabou tog oxfilé och vi var båda mer än nöjda. Det var många födelsedagssällskap, för i den relativt lilla restaurangen sjöngs ”Ja må h*n leva” hela tre gånger… Dessertbordet var maffigt, men allt smakade inte så bra som det såg ut. Å andra sidan var vi rätt mätta, så det var ingen besvikelse ändå… Lilla mamma, nöjd och glad.Mabou hittade en lurvig kompisPerfekt underlag att stå på huvudet och göra massa konster.Sedan var det afrikansk show. Artisterna var från Frankrike och jag misstänker att de flesta var från Sydafrika. Gruppen hette Mother Africa och de var grymma på både sång, dans, musik och akrobatik. Åtta snurrande matskålar på en och samma person…Värdparet

Efter den afrikanska showen kom Roger Pontare:Även om jag inte är någon stor schlagerfantast, så är Pontare ändå en härlig figur och jag gillar att han tagit fasta på sitt samiska ursprung. Även den bästa av dagar tar slut till sist. Det var inte helt fel att få krypa ned mellan lakanen i den fina hytten.

På morgonen gick vi och åt en härlig frukostbuffé. Därefter gick jag och vilade en stund medan de andra gick till badet i Spaavdelningen. Efter lite relaxande så hann vi även med en del shopping. Därefter blev det en lunchbuffé, till Mabou´s och min stora glädje! Det där med buffé och båtar, det är liksom vår grej! 😉 På eftermiddagen hade den franska gruppen en ny show. Denna var om möjligt i ännu högre tempo och talangerna visade sig i ännu högre grad. Det här var en tjej som hade totalkontroll på sina grejer. Hon balanserade en massa olika grejer på sina fötter, samtidigt som de snurrade i en otrolig fart. Här var det en kruka som snurrade i jättehögt tempo och hon hade full koll… Här balanserar hon tre fyrkantiga föremål, samtidigt som hon balanserar ett BORD, ja precis, ett helt bord, allt snurrande i högsta takt…En koraspelare som spelade jättefintSedan kom då denna unga kille ut på scenen. Först blev jag imponerad av hans vighet och akrobatik…Sedan blev vi lite oroliga. Jag kan inte så mycket om kroppens anatomi, men något sa mig att det inte är helt hälsosamt att böja kroppen precis hur som helst… Jag minns en gång när jag var barn och var på cirkus, då var det en man som kallades ”gummimannen” som uppträdde där och han kunde böja ut och in på sin kropp på ungefär samma sätt. Men jag är tveksam. Är det här verkligen show, eller är det att uppmuntra hur en ung kropp förstörs? Jag vet inte, jag kan som sagt inget om anatomin, men det känns lite väl… crazy… Vad tycker du? Efteråt ville förstås alla barn som sett showen, bli akrobater och träningen började direkt… 😉

Så småningom la vi till i hamn och efter en härlig kryssning kom vi hem igen. Kryssningen var fantastisk. Stillsam, underhållande, trevligt sällskap, god mat, rolig shopping och utan illamående eller sjögång. Vad mer kan man begära? Helt enkelt en lite bättre kryssning än normalt.

Läs även andra bloggares åsikter om helg, kryssning, galaxy, siljaline, akrobatik, akrobater, artister, grill house, födelsedag, vänner, 65 år,

En oväntad, men härlig egoboost

Publicerat 11 mars, 2013 av Fatou Lusi

Igår blev jag väldigt glad. Det var när jag läste att min vän Anders Sporring hade skrivit ett inlägg på ämnet: Fantastiska kvinnor som inspirerar mig och som jag beundrar. Det kändes verkligen som ett fint sammanhang att bli omnämnd i och även om jag tycker om Anders som en god vän och även om jag känt att det är besvarat, så kändes det ändå väldigt glädjande att få läsa om sig själv i en så positiv anda som denna!

Åren går så snabbt och jag hade glömt bort att det var så länge sedan vi sågs första gången. Samtidigt så var det lite i senaste laget, då vi hade haft nätkontakt väldigt länge innan vi slutligen sågs! Tack Anders för dina fina ord och jag vill också säga till dig att du är väldigt fin människa, som är stark och har många andra fina sidor i din personlighet och jag är stolt och glad över att vara din vän!

Läs även andra bloggares åsikter om vänskap, bloggvänner, vänner, anders sporring,

Senaste tiden i Ord och Bilder

Publicerat 8 juli, 2012 av Fatou Lusi

Brorsan visade sig vara fenomenal på både tårtor med olika fyllningar och dekorationer och han lyckades även med en kanongod glasstårta.

Det har varit mycket den senaste tiden. Först fyllde brorsdottern hela sju år. Ja, tänk vad tiden går, som gamlingar som mig brukar säga.

Extradottern och jag hann avnjuta några ensamma timmar på Mariatorget i solskenet härom dagen.

Sedan hade vi ju flytten och jobbsök för min del och allt annat som hänt den senaste tiden. Jag har haft extradottern på besök för några dagar sedan och nu är hon tillbaka på besök under semestern och hon är verkligen en källa till glädje i mitt liv!! Det är roligt när det rullar på, men onekligen blir man ganska trött också.

Mamma slipar och putsar, grejar och donar.

I förrgår fick jag besked om nytt jobb och det firade jag genom att åka till mamma i stugan och grilla. Igår var vi bjudna på grillavslutning till Carina och KA och deras barn och barnbarn. De uppfyller sin dröm nu i veckan och reser till Afrika. Carina är uppväxt i Liberia och Ghana sedan sex månaders ålder fram till mitten av tonåren och det här blir en resa hon drömt om länge. För KA blir det en helt ny upplevelse och jag önskar dem så innerligt att de får en riktigt toppen resa, för det är de verkligen värda, båda två!! Inte nog med att vi hade en trevlig kväll och trevligt sällskap, maten var helt underbar!! Det var grillat lamm, grillad kyckling, grillat nötkött och massor av goda tillbehör. Jag skulle göra tsatsiki, men den KRÄVDE Mabou att få göra och så fick det bli!

Några bra bilder lyckades jag inte få till, men vi hade det gott, trevligt och en härlig kväll i alla fall!

En nöjd, men väldigt trött mamma på väg hem från trevligheterna.

Jag ser verkligen fram emot deras hemkomst och att få höra hur de haft det på sin resa!!

Läs även andra bloggares åsikter om grillat, goda vänner, resa, afrikaresa, vänner, familjer, lite av varje, flytt, jobb, kalas,

Flytten till ett nytt liv

Publicerat 17 juni, 2012 av Fatou Lusi

Så många roliga och trista händelser som passerat genom åren. Här har jag fött mina fyra barn. Här har jag uppfostrat dem och försökt vägleda dem. Här har jag fällt så många tårar av både glädje och sorg. Här har jag skrattat mig rödkindad och gråtit mig rödögd.

Här har jag påbörjat två äktenskap och avslutat dem båda, men allt vad det innebär… Här har jag gått från ung tjej på 15 år till en medelålders kvinna med början till både rynkor och gråa hår. 26 år har gått. 26 år av mitt liv och jag minns fortfarande idag med vilken lycka jag flyttade till Uppsala för 26 år sedan, som 15-åring, samma dag som jag gick ut nionde klass i Norrland.

Jag var en förtvivlad, sorgsen och orolig tonårstjej som såg flytten som ett avstamp till ett nytt liv. Att få lägga så mycket sorg och förtvivlan bakom mig och redo att ta emot livet med öppen famn. Det var det jag önskade med hela mitt hjärta och till en stor del kom det också att bli så. Jag fortsatte förstås att möta livet med alla dess problem och vardagliga, svårpromenerade stigar, men jag öppnade upp och omslöt livet och jag kan idag, 41 år gammal konstatera att jag gav mitt liv en ny chans och för det känner jag ödmjukhet och tacksamhet inför livet idag.

Jag har gått den hårda vägen på många sätt och det är också det som gjort mig till den person jag är idag och för det kan jag på många sätt känna tacksamhet för. Det är inte dagarna av fröjd och glädje som vi utvecklas som människor och tvingar oss att möta oss själva och ta itu med våra egna problem eller personlighet. Det är dagarna av kamp inför livet som gör oss starka och får oss att gå till oss själva.

Jag har inte bara haft ett liv av kamp. Jag har haft många skratt av glädje och väldigt mycket tacksamhet känner jag för allt jag har fått. Jag har en fantastisk familj och släktingar som på många sätt har funnits där för mig. Mina föräldrar har funnits där och stöttat mig i många omgångar genom åren. Sånt är viktigt i mitt liv. Mina föräldrar är viktiga för mig. Mina barn har funnits i mitt liv de senaste 23 åren och de är förstås de viktigaste människorna jag har i mitt liv.

Vänner har kommit och gått i mitt liv. Vissa som lämnat stora avtryck. Vissa som är mina vänner för livet och andra som har kommit och passerat.

I helgen har min flytt gått från Uppsala till Stockholm. Det känns som mitt liv har tagit ett nytt avstamp. Igår flyttade jag inofficiellt, idag är jag tillbaka till Uppsala för att ta itu med mer saker inför flytten och i månadsskiftet går mitt flyttlass definitivt.

Jag vet inte om mitt liv blir bättre eller sämre, men troligen fortsätter det att följa samma spår till viss del, men med- och motgångar som vi alla har i våra liv. Det är dock en känsla av lättnad och glädje jag lämnar vissa delar bakom mig och det är med glädje och lättnad jag tar emot Stockholm med fullt utsträckt famn, då jag velat flytta dit i flera år nu. Samtidigt lämnar jag ett av mina barn och mitt extra-barn här och det gör förstås ont. Samtidigt som jag vet att vi inte på något sätt avslutar vår relation, utan bara går in i ett nytt stadium och hamnar en bit ifrån varandra rent geografiskt.

Igår när första flyttlasset gått, så bjöds jag och mina ”flyttvänner” Carina och KA (tack SNÄLLA, GOA ni för flytthjälpen av första lasset) och ett gäng andra på grill i min mammas stuga och det var en bra början på mitt nya ”Stockholms-liv”:

Hos mamma är det inte mycket färdigköpt, utan det mesta lagas och blir också fantastiskt gott!!

Mannfred och Kurt var de mest uppseendeväckande och glädjespridande gästerna. De roade oss under både flytt och grillfest.

Sedan blev det förstås dessert

En riktigt god middag måste nämligen avslutas med en god dessert. (Gammalt Fatou-ordspråk)

KA håller kollen så allt går rätt till! 🙂

Mabou med sin nya, fina gambiska dräkt.

Carina och mamma hjälptes åt med disken utomhus. Jodå, gojjorna hjälpte till att hålla humöret uppe.

Mammas ~~kräk~~ katt, lägger jag förstås bara upp för att ställa mig in hos min mamma…! 😉

Geografiskt kommer jag längre ifrån min pappa och ena bror, samtidigt som jag kommer närmre min mamma och en annan bror. Jag kommer längre ifrån en dotter och närmre en annan dotter. Jag kommer närmre de flesta av mina vänner, men längre ifrån en del. Sonen kommer närmre sin pappa och hans familj. Det är alltså på både gott och ont jag flyttar, men när jag idag vandrade omkring på Stockholms regniga gator och såg mig omkring, när jag åkte med buss och tunnelbana genom staden och kunde betrakta min nya hemstad på närmre håll, så var det med en känsla av glädje och nöje för mig och det är ju alltid en bra början…

Tack Uppsala, för mestadels 26 fina år. Vi ses säkert igen med jämna mellanrum…!

Läs även andra bloggares åsikter om flytta, uppsala, stockholm, grillfest, tankar, funderingar, vänner, familj,

Tivoli och Bröllopsdag för hela slanten

Publicerat 13 maj, 2012 av Fatou Lusi

Carina och KA

Som jag skrev igår, så tog Carina och KA med oss på Gröna Lund i fredags och även om vi var mest intresserade av konserten med Ali Campbell (UB 40´s f.d. sångare), så var Mabou inte fullt lika entusiastisk över konserten. Att vara på Gröna Lund, var The Big Thing för honom, kan man säga!

Han åkte både Fritt Fall och Kärleksbåtar och allt däremellan, kan man säga! Här på en Flygande matta.

Han hade planerat allt så noga och tagit på sig vinterskorna i stället för vårskorna då de är högre i sulan (man måste vara 140 cm för att få åka Fritt Fall och vissa andra attraktioner och han har blivit nekad Fritt Fall tidigare år, på grund av längden!) 😉

Vissa besökare var längre än andra…! Och till och med FÖR långa för Fritt Fall.

Carina och KA ser lite längtansfulla ut vid radiobilarna. Eller är det mot varandra?

Mabou gillade definitivt det här med bilar!

Som jag skrev om igår så växlade det mellan sol och regn. Här är himlen en märklig blandning av svarta moln och en glimt av solen.

Paparazzi Fatou har fått syn på ett kärlekspar som smög omkring. Senare framkom det dock att de firade 18-årig bröllopsdag (DET är RESPEKT!!) på Lördagen (igår) så de var nog inte så hemlighetsfulla som paparazzi hoppats på. Nåja, bilden är fortfarande till salu, om någon vill ge en förmögenhet för den, så maila mig gärna! 😉

Gröna Lund har verkligen en vacker atmosfär och omgivning!!

Mabou hade inga större problem med att åka katapulten. Du som följt min blogg ett tag kanske minns när jag själv tog mig upp i den där helvetesmaskinen? Om inte så kan du läsa det HÄR!

Så småningom, när den härliga konserten var över, så var det dags att åka hem. Eller hem och hem, vi hade turen att vara bjudna att sova hos Carina och KA och det var härligt, för dels var vi så trötta att jag höll på somna så snart jag satt mig ner och dels hade jag så ont i fötterna efter många timmars promenad på Gröna Lund samt timmar av stående inför och under konserten. Därför var det skönt att få skjuts rakt ner i en säng, i princip! Sedan fick vi en härlig frukost framdukad på morgonen som påminde om en riktig hotellfrukost och så fick vi den stora äran att vara med och fira Carina och KA´s 18-åriga bröllopsdag!! Som sagt: DET är RESPEKT, det!!

Vi hann förstås morsa på deras två härliga familjemedlemmar (fåglarna) även den här gången, även om det inte blev lika ingående som förra gången!

Vår samvaro slutade den här gången med att vi alla åkte hem till mig i Uppsala och tog en fika som hette duga. Denna fika hade troligen gjort Tofflan grön av avund! 😉

Jag hade aldrig trott att vi kunde tömma det jättefatet, så jag tänkte att jag skulle skicka med KA och Carina det som blev över hem, men glömde bort det, för det var så mycket kvar. Men strax efter att de åkt och jag kom på det gick jag ut i vardagsrummet för att se hur mycket som var kvar och gissa om min förvåning när jag upptäcker att det endast är TVÅ muffins kvar?!! Nåja, de gick åt efter en stund till! 😀

Sammantaget blev det en riktig toppenhelg! TACK Carina och KA, för allt!!

Läs även andra bloggares åsikter om gröna lund, 2012, vänner, katapulten, karuseller, djurgården, bilder, sockervadd,

Barnkalas för hela slanten (Bilder)

Publicerat 26 februari, 2012 av Fatou Lusi

Igår var det så äntligen dags för Mabou´s 10-årskalas! Som han hade längtat! Och väntat. Och oroat sig. Och sett fram emot dagen!

Vi började ju dagen med en frukostöverraskning som jag skrev om igår. Sedan gick vi och började pynta lokalen, duka och baka tårtor. Det blev fyra jordgubbstårtor som Mabou hade bestämt. De blev verkligen supergoda.

Först var det danskalas för hela Mabou´s klass och några barn till. Vi lekte lekar, åt meatpie (köttfärspiroger), åt tårta, chips, popcorn och annat snacks. Sedan var det dans, därefter presentöppning och Mabou fick så många fina presenter att han blev helt uppfylld. Bonusdottern Hareg var med och hjälpte mig att hålla lite ordning och roa barnen.

Massa hjälp av finaste Hareg

Så småningom kom även den äldsta och yngsta dottern. De hade gjort pirogerna.

Isatou hade gjort en specialpirog till lillebror på hans födelsedag. Ett stort hjärta med ett M av smördeg

Några av alla fina presenter som Mabou fick. Det var spel, tröjor, keps, två klockor, böcker, en massa pengar, biokort, en massa fina födelsedagskort och annat

Melina, Binta och Isatou smaskar lite på maten

Efter maten hade Melina och Binta dansklass med alla barnen från Mabou´s klass. Det verkade vara riktigt uppskattat och de fick lära sig flera danssteg. Barnen var verkligen duktiga och hängde med. Mest imponerande var den pojke som var en klasskompis lillebror som fick vara med. Trots att han var mycket yngre och mindre än de andra barnen, hängde han på och var verkligen jätteduktig. Det var som om han varit född till att dansa!

Kalaset för Mabou´s klass avslutades med att Blackout dansade för dem. De körde vanliga steg, men lite mer ”barnvänlig” variant. Inte så mycket rumpskak och aggressiva steg, utan lite mjukare och med mer skratt och humor inlagt och det verkade också bli väldigt uppskattat.

Här är en del av showen med Blackout från kalaset

Där kalaset/discot slutade, tog släktfesten vid. Vi hade bestämt att bjuda in släkt och familjens vänner direkt efter själva kalaset, så de började droppa in allt eftersom.

Förutom mormor, morfar, morbröder och kusiner, kom även en hel del andra och förgyllde kalaset. Min ena brors flickvän hade med sig fina presenter, inte bara till Mabou, utan även till mig och flickorna!

Fia, med sin underbart söta Estelle. Vi kunde inte låta bli att prata om den nyfödda prinsessan som även hon fått namnet Estelle. ”Våran” lilla Estelle-prinsessa är döpt för att hon skulle ha ett originellt och ovanligt namn, då endast 400 personer i Sverige har det namnet som tilltalsnamn och många av dem är ganska gamla. Nu lär det bli några fler som får det namnet, gissar jag och hennes mamma är inte helt nöjd med det! 🙂

Sofie med min gudson O. Förutom att han pratar nästan lika mycket som Mabou nu för tiden, så tror jag att han är Mabou´s största fan. Och Mabou verkar inte ha något alls emot att O ser upp till allt Mabou säger och gör! 😉 Skönt för någon som nästan alltid får vara lillebror och den som ser upp till alla andra, att ha en egen liten beundrare! Söt som socker är han dock fortfarande!

Sist av alla kom Jai så vi hann njuta en liten stund även av hennes närvaro

Binta leker häst med Vendela och hennes hår

Tack till ALLA som kom och förgyllde Mabou´s stora dag med sin närvaro! One Love ♥

Idag har pengarna bränt i Mabou´s fickor, så han har redan hunnit med en liten shoppingtur på förmiddagen där han bland annat införskaffade sig ett partrådlösa hörlurar till sin mobil.

En nöjd Mabou

Läs även andra bloggares åsikter om kalas, 10 år, mabou, födelsedag, dans, dansshow, släkt, vänner, presenter, tårta,

Gambia 2011 Del: 14

Publicerat 19 april, 2011 av Fatou Lusi

Svara

Sista heldagen och väldigt mycket stress…

For English, click HERE!

Det här skulle bli vår sista heldag. Nästa dag var det avresedagen och jag ville inte planera in något annat den dagen än packning och städning. Den här dagen började därför tidigt, tidigt med att vi åkte in till Banjul (huvudstaden).

Infarten till Banjul

Jag lämnade F och pappa på Nefertiti i Banjul, så åkte jag och några kompisar och skulle uträtta några ärenden.

När vi var klara åkte vi till de andra på Nefertiti och käkade frukost. Här jag och Bamba. Vi käkade friterade bananpannkakor och lite annat som jag inte minns.

Stranden i Banjul

Sedan åkte vi in till marknaden och handlade presenter vi skulle ha med oss hem.

F gick direkt till sin sista arbetsdag, då hennes arbetsplats låg precis bredvid restaurangen där vi satt. Det här var hennes sista arbetsdag då hotellet hon arbetar på skulle stänga för säsongen.

Vi sprang runt som skållade råttor och försökte springa i kapp tiden. Även denna dag saknade jag barnen mycket. Det är lättare att handla i Banjul än i Serekunda på marknaden, då affärsägarna är lugnare och det är även lägre priser. Framför allt så börjar de på utgångspriser som det går snabbt att pruta ner till lämplig nivå, jämfört med marknaden i Serekunda där de börjar på skyhöga priser så du vet att du måste stå där en lååång stund för att komma ner till en lämplig prisnivå. När vi var klara i Banjul åkte vi till Serekunda och hälsade på några vänners familjer. Det blev ett nyttigt möte och även ett trevligt sådant. Bamba lämnade oss en stund för att åka till tandläkaren.

När vi gjort våra artighetsvisiter, kom vi på att vi inte fått tag på allt i Banjul så då blev det ändå en sväng in på Serekundas hysteriska marknad…

Till slut gav vi upp och så satte vi oss och drack läsk på Lana ´s i Serekunda. Bamba kom snart och mötte upp oss där.

Därefter hade vi bråttom, bråttom att åka till Mabou ´s farbror och toma (den han är döpt efter) i Kotu och hälsa på, då han bjudit in oss. I vanlig ordning fick pappa gå rundvandring i huset för att se hur bygget såg ut! 🙂

När vi skulle vidare därifrån ville jag åka direkt till Fansu och Jai, men då protesterade både pappa och de två vänner som var med oss. De var hungriga, så vi tog vägen förbi Amsterdam Dolphin och käkade först.

Efter det så skulle vi hem till Jai och Fansu och säga hej då och hämta min ena dress hos skräddaren nära dem i Kotu. Fansu var ute på jobb och Jai var på ett ngente (barndop), men de ringde efter henne, så hon kom hem för att säga hej då.

Vackra Jai. Jag är stolt över att ha namngivit min mellandotter efter en så vänlig, snäll, ståtlig och vacker kvinna.

Jag kommer att sakna henne!

Steven ringde under dagen, jag tror det var på förmiddagen och ville ta oss med till Gunjur igen, men vi hade så fullt upp att vi inte hann med det.

När vi åkte från Kotu så åkte vi direkt till Senegambia och tog en dricka och för att handla städgrejer. Vi träffade också en kompis som hängde med oss hem en stund.

När vi var i Senegambia så ringde Steven igen och sa att han ville ta med oss ut på kvällen då det var vår sista kväll. Jag förklarade att pappa var trött då vi stressat hela dagen och dessutom klivit upp så tidigt på morgonen. Steven sa att han kunde förstå att pappa var trött, men att han inte godtog det som svar från mig. Han sa att jag skulle åka hem och ”natta pappa” så skulle han skicka en bil att hämta upp mig när jag var klar.

Jag åkte hem med pappa och en vän, som åkte hem ganska snart. Pappa ville inte följa med ut då han var trött. Jag visste ju att F skulle jobba sin sista kväll och säkert komma hem sent. Jag gick och duschade och fixade mig, så ringde jag Steven som skickade en bil och ett par kompisar att hämta upp mig.

Vi var på Tavern ett tag, sedan åkte vi till Senegambia till en nattklubb där som jag inte minns vad den heter.

När vi åkte från Tavern så var klockan ganska mycket och jag konstaterade förvånat att jag inte var ett dugg trött (uteliv är annars inte riktigt min grej!) Steven och hans kompis ringde barnen i Sverige och pratade en del med Binta.

Jag saknade barnen jättemycket hela den här dagen också och tänkte inom mig att det på sätt och vis skulle bli rätt skönt att åka hem nästa dag. Om inte annat så för att få träffa och krama på barnen!

Vi fortsatte alltså rätt sent. Lamin, Demba ´s och F ´s bror var också med oss och vi hade riktigt roligt. Efter nattklubben som jag inte minns namnet på, gick vi till Chosaan där vi avslutade kvällen. Eller i alla fall jag. Klockan fyra på morgonen bestämde jag mig för att ge upp. Steven följde med och lämnade av mig hemma, men jag tror de andra fortsatte.

När jag till slut kom hem så konstaterade jag förvånat att jag fortfarande inte var det minsta trött. F hade kommit hem redan och jag låg och pratade med henne ett par timmar till. Det blev inte många timmars sömn den natten…

Läs även andra bloggares åsikter om afrika, gambia, banjul, semester, vänner, bilder, nattliv, avsked, serekunda, shopping,

Grattis, Grattis Grattis…

Publicerat 2 mars, 2011 av Fatou Lusi

Först var det mammas tur. Förr-förra onsdagen fyllde hon år. Inte nog med det, en vecka senare så firade hon fem år som nykter! Varmt GRATTIS till mamsen för det. Jag var lite avundsjuk över att mamma firade detta med en glasstårta som blev omtalad, hon firade det med min bror och hans familj och det talades en hel del om den där glasstårtan som jag då ännu inte smakat.

Min mamma med Binta en gång för många år sedan…

I Onsdags för en vecka sedan, alltså samma dag som min mamma firade
fem år som nykter, så fyllde min lilla prins nio år. Det firade vi lite grann samma dag och lite mer i Söndags då jag lagade Gambiansk mat (Domoda, receptet finner du HÄR) och mamma fick göra sin berömda glasstårta (som var supergod). Receptet finner du HÄR! En av gästerna som kom och firade Mabou i Söndags hade också precis haft sin födelsedag, så det blev lite gratulationer till henne också.

Domoda när den nästan var slut…

Men tro nu inte att födelsedagarna tar slut där… En kollega fyllde i Måndags, sedan blev det Tisdag och då var det min ”extradotter” Hareg ´s tur att fylla.

Hareg när hon ”bara” var 18, nu är hon alltså 19! 🙂 Ett varmt GRATTIS till dig, Hareg!

Ja, det har blivit många gratulationer. Sist men inte minst, idag fyller min äldsta dotter Binta 22 år. Den firar hon i solen på Jamaica och när jag pratade med henne nyss så berättade hon att de skulle börja med att fira henne på en lite bättre restaurang.

Binta på Jamaica

Något kalas är det kvar att fira, men annars så är det slut på födelsedagar för ett tag här… Eller okej då, inte så länge när jag tänker efter. Det är väl redan nästa månad det dyker upp några födelsedagar till…

Ett stort GRATTIS i alla fall till alla som jag känner!!

Läs även andra bloggares åsikter om grattis, födelsedagar, familj, vänner, fylla år,

Vad är din tolkning?

Publicerat 25 oktober, 2010 av Fatou Lusi

En man på Facebook har, låt oss säga typ… 411 vänner. Av dessa 411 personer så är 375 stycken kvinnor och resterande 36 är män…

Hur tolkar du det?

Player
En tillfällighet
Player
Han har bättre kontakt med sin feminina sida
Player
Annat förslag (ange gärna vilket)
Player

PS. Det är min vän ”Smulan” som undrar…! 😉

Läs även andra bloggares åsikter om facebook, player, vänner, sociala medier, tolkning,

Fatou.se

Etikettarkiv: vänner