Veckans Debatt: Vad håller vänsterblocket på med?

Skärmdump från Aftonbladet

Jag är uppväxt med två politiskt intresserade föräldrar. Mina farföräldrar, särskilt min farfar var väldigt aktiv inom politiken och det har så klart präglat mig en del.

Min mamma var även hon mycket politiskt aktiv under min uppväxt och dessutom väldigt politiskt kunnig. Min pappa har aldrig varit politiskt aktiv, däremot intresserad och har röstat varje val, sedan han fick börja rösta.

Mina föräldrar har, liksom mig alltid röstat på partier i vänsterblocket, även om de röstar på olika partier.

Själv tycker jag det är viktigt att rösta och har ett starkt intresse för politik. Även om jag sällan skriver politiska inlägg, så är politik en ganska väsentlig och stor del av mitt liv. Jag hade en kort tid under min ungdom då jag var politiskt aktiv i ett ungdomsförbund. Det har säkert framgått i min blogg ändå, genom åren, att jag inte tillhör något av partierna i högerblocket…

Jag har alltid röstat efter min ideologi, och inte vad som skulle gagna mig själv ekonomiskt, även om dessa intressen i perioder har förenats.

Jag kommer absolut att fortsätta rösta. Jag kommer fortsätta rösta på partier inom det vänstra blocket. Allt annat strider mot allt det jag tror på.

Men. Jag är verkligen skitbesviken på valkampanjen!! Jag tycker att det högra blocket för fram en bra röst. De kommer med viktiga och konkreta förslag som engagerar! De gör sin röst hörd och inte nog med det; de gör det bra, även om det tar mig något emot att erkänna det! 😉

Faktum är att jag tycker vänsterblocket, med sossarna i spetsen gör en fullständigt katastrofal valförberedelse! Om jag stod och vägde osäker mellan blocken skulle jag få väldigt svårt att finna skäl att rösta på något parti i vänsterblocket!!

Jag är verkligen djupt besviken men inte förvånad över de sjunkande siffrorna för sossarna!

Till själva debatten:

  • Röstar du? Varför/varför inte?
  • Lägger du din röst efter vallöften eller ideologi, av ”gammal ohejdad vana” eller av något annat skäl?
  • Vad tycker du om årets valförberedelser?
  • Vilka valfrågor är viktigast för dig?
  • Vad skulle du själv kämpa för/emot om du vore politiker?
  • Hur mycket/lite skulle krävas för att du skulle byta block?

Om du har andra förslag på frågeställningar, så är det förstås bara att lufta dem bland kommentarerna. Så länge det handlar om politik och det gör ju hela vår tillvaro och vårt samhälle!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Veckans debatt: Kungahus eller ej

Den här veckans debatt handlar om kungahusets vara eller icke vara.

Som barn hade jag en granne som stått högvakt utanför slottet. Det tyckte jag var lite spännande då. Sedan kommer jag ihåg att jag läste en damtidning hos min farmor med en bild på kronprinsessan Victoria som stod och höll armarna runt en stor prydnadskrona och rubriken var: ”En dag ska jag ta över det här!” Då tyckte jag hon såg mallig ut, eller så var jag kanske bara avundsjuk?

Som tonåring var jag väldigt emot det här med kungahuset. Sedan gick det många år när jag över huvudtaget inte brydde mig om vi hade ett kungahus eller ej. Nu är det närmast hysteri runt det kommande bröllopet för kronprinsessan Victoria och Daniel Vestling. Jag var till en början fullständigt ointresserad. Men. Min son har visat ett förvånansvärt stort intresse för det kommande bröllopet och ibland har jag funnit mig själv titta med ett intresse som fått mig själv att häpna.

I sanningens namn så tycker jag att det känns väldigt omodernt att ha en stadschef som blir vald av endast det skäl att h*n ärvt sin tron. Samtidigt så inser jag att det finns ett visst PR-syfte med ett kungahus och framför allt att vi har många äldre som faktiskt är genuint intresserade av kungahuset.

Sedan kommer vi till den ekonomiska frågan. Det kostar att ha ett kungahus. Frågan är om det kostar mer än det smakar? Enligt en ny undersökning är dock det Svenska kungahuset i det närmaste på REA, då det anses mycket billigare i drift än de flesta andra Europeíska kungahus. Det är ändå inga småpengar vi pratar om…

Nu kommer också Daniel Westling att bli kunglig. Först tänkte jag att det var ju skönt att det då inte bara handlar om blodsarv, utan att en ”kille av folket” också kan bli kunglig. Men i nästa stund inser jag då också att vad är då poängen med hela grejen?   Om ”vem som helst” kan bli kunglig, så varför ska vi ens ha något kungahus? I alla fall som är uppbyggd på det sätt det idag är? Då kanske vi lika väl kan rösta in kungligheterna i vårt land? Eller av skaffa kungahuset helt?

Ja, det är lite av mina funderingar om kungahuset! Hur tänker du? Frågeställningar för debatten:

  • Är du för eller emot kungahuset?
  • Motivera gärna för- och nackdelar eller varför du är för eller emot.
  • Är du intresserad av kungahuset generellt?
  • Följer du vägen till Victorias och Daniels bröllop?
  • Vad är ditt starkaste skäl till att du tycker att kungahuset ska vara kvar, eller till att du tycker att vi ska avveckla det?

Om du har egna frågeställningar, så får du förstås gärna utveckla dem!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Veckans Debatt: Mors Dag och Bistånd

För fjärde veckan i rad, tänkte jag köra veckans debatt. Det blev lite ojämnt där, när jag la ut förra veckans debatt så sent, men nu är jag back on track!

Den här veckan handlar det om Morsdag och om att Rädda Mammorna, som jag medverkade i även förra året och som utmynnade i en stor tv-gala i tv4 som jag var med på!

Först lite om årets Rädda Mammorna:

Varför arbetar Röda Korset med att efterforska och återförena familjer?

Varje år splittras hundratusentals människor från sina nära och kära på grund av krig och naturkatastrofer. I dessa katastrofala situationer slits familjer ifrån varandra, hela grupper av människor flyr och tvingas i exil, många äldre lämnas kvar, barn tappas bort mitt i kaoset och många döda förblir oidentifierade. Det lidande som dessa familjer genomgår är tyvärr en tyst global katastrof.   En persons välbefinnande beror till stod del på möjligheten att hålla kontakt med sina nära och kära, eller åtminstone har information om att de mår bra. Att få ett meddelande eller återförenas med sin familj kan förändra allt för en människa. Det kan avsluta en femårings- och hennes föräldrars oro och lidande eller kan få en överlevande från en jordbävning att veta att familjen är i säkerhet. Internationell lagstiftning ger familjemedlemmar som skilts åt rätt att få veta vad som hänt deras anhöriga.
Enligt svensk lag är rätten att återförenas med sin familj begränsad till kärnfamiljen, det vill säga make/maka och barn under 18 år, samt förälder till ensamkommande barn som har flyktingstatus eller är skyddsbehövande. I undantagsfall kan också andra nära anhöriga få tillstånd att leva med familjen i Sverige.

klicka på den här knappen  för att ge ditt bidrag till Rädda mammorna-kampanjen!

Företag? Klicka här

Ã…ttaårige Michée har flugit ensam hela vägen från Kongo. Snart ska han möta sin mamma, pappa och lillebror för första gången på tre år.

Läs mer om när familjen på bilden återförenades här


Jag är också mamma.

I år har de extra fokus på mödravård. Mer om det kan du läsa HÄR!

För mig är det jätteviktigt att kunna hjälpa till och förutom en regelbunden summa, så lägger jag gärna i några kronor eller en tjuga lite här och var när det görs insamlingar. Tidigare tänkte jag ofta att jag inte skulle ge till just organisationer, då jag tänkte att mycket av pengarna då går till administration och inte hamnar där hjälpen mest behövs. Jag har också hört många andra använda detta argument för att inte ge.

Jag har ändrat inställning. Även om jag nu faktiskt har möjlighet att hjälpa, utan att blanda in en organisation, d.v.s. att jag ger pengar direkt till någon/några som behöver, så anser jag att våra hjälporganisationer är oerhört viktiga. De kan på ett helt annat sätt och i ett mer långsiktigt perspektiv göra en mer långsiktig planering. De har också kunskaper och organisationen som krävs för att göra större hjälpinsatser!

Det gäller ju både biståndshjälp, men även att skänka pengar till cancerfonden och alla andra insamlingar som görs av organisationer.

Det kostar. Det kostar med just administration och löner och även om jag också kan bli väldigt upprörd över höga chefer som roffar åt sig av pengarna, dels genom ren brottslighet och även genom orimligt höga löner, så anser jag ändå att det är rimligt att bidra med pengar till flera organisationer. Att någon roffar åt sig pengar genom att helt enkelt ta pengar som tillhör organisationen, tycker jag inte man kan lasta organisationerna för. Tvärt om. Jag anser att organisationen då är ett brottsoffer som har utsatts för detta.

Däremot kan jag tycka att organisationerna bör se över sina chefslöner, för jag tycker inte det är rätt att en chef på en hjälporganisation ska ha en astronomisk lön. Det räcker att de har en skaplig lön för det arbete de utför!

Därför försöker jag att hjälpa till även om en del av mina pengar går till administrationen i dessa organisationer.

Så till själva debatten:

  • Ger du pengar till hjälporganisationer?
  • Varför / Varför inte?
  • Tror du att det är bättre att ge ”direkt i handen” på behövande, än att ge till en organisation, där en del av pengarna går åt till administration och löner?
  • Om du inte ger till organisationer av det skäl jag uppger ovan: ger du då i stället ”direkt i handen” till behövande, eller använder du det argumentet för att du i själva verket inte vill skänka pengar alls?
  • Vilken sorts hjälp anser du mest behjärtansvärt att stödja?
  • Har du förslag på hur hjälporganisationer skulle kunna gå till väga för att kunna samla in mer pengar eller få ett högre förtroende?

Som vanligt kan du välja att svara på en eller flera av frågorna, eller helt enkelt skapa en egen frågeställning i det här ämnet!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Veckans Debatt: Tiggare

Jag hade planerat att ha ”veckans debatt” en gång i veckan och att försöka lägga ut den varje Söndag eller Måndag. Så blev det inte! Idag är det fredag när jag lägger ut veckans debatt. Tidsbrist är en vara jag tydligen inte har brist på!

Nåja, veckans debatt handlar om tiggeri. I Norge överväger man, efter ett förslag från människorättsexperten Hanne Sophie Greve, att förbjuda tiggeriet! I Sverige har samma sak debatterats i olika omgångar.

Vad tycker du? Debattpunkter:

  • Är det rätt att förbjuda tiggeri?
  • Är det rätt att förbjuda tiggeri allmänt, eller av människorättsperspektiv?
  • Brukar du ge pengar till tiggare?
  • Blir du illa berörd av tiggare? För deras skull eller din egen?
  • Skulle du kunna tänka dig att tigga om du var helt pank och inte hade någon att låna pengar av och blev nekad alla bidrag av något skäl?

Du får naturligtvis sätta egna punkter att debattera utifrån, i samma ämne!

Tillägg: DENNA artikel har lagts till i ämnet, sedan jag skrev inlägget!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Veckans Debatt: Missbruk

En sovande man, kanske berusad?

Förra veckan startade jag min debattserie. Då handlade det om Skilsmässobarn och det var roligt att så många var med och debatterade. Särskilt roligt tyckte jag att det var att några fick in helt nya infallsvinklar i debatten, vilket breddade ämnet avsevärt!

Jag fick också önskemål om att ta upp ämnet Missbruk, så det är min tanke denna vecka.

När det gäller just missbruk tycker jag det finns så enormt mycket dubbelmoral. Det beror nog till stor del på att vi har en kultur i Sverige runt just berusning. Jag tänker då på alkohol, vilket är vårt mest utbredda missbruksproblem i Sverige. Jag är väldigt splittrad just runt alkoholen. För samtidigt som jag inser att de som inte har problem runt alkohol men använder det som en social dryck,är väldigt problemfritt i sig och man vill förstås inte ta ifrån folk utan problem med den biten. Samtidigt undrar jag ibland om det verkligen är värt det?

Faktum är att alkoholmissbruk är så utbrett och berör så oerhört många fler än just den som missbrukar det. Massor av barn, partner, föräldrar, syskon, vänner etc. blir negativt berörda av det alkoholmissbruk som finns.

För att inte tala om att de flesta våldsbrott som begås, begås under rus av alkohol eller droger.

Själv har jag inga problem med att folk dricker, även om jag själv valt att inte göra det. Jag har inget problem alls med socialt drickande, utan tvärt om kan jag ibland känna att det skulle vara trevligt att ta ett glas vin i socialt syfte. Det är lite trist att sitta där med en sockerdricka eller cocacola i stället, det ska jag erkänna.

Det finns inga moraliska värderingar bakom mitt beslut att inte dricka alkohol, utan det handlar framför allt om att jag inte tycker det är gott, men också för att jag inte känner mig bekväm med att bli onykter.

Men ibland kan jag inte låta bli att fundera över just den skada som alkohol och droger gör i vårt samhälle och funderar på om det verkligen är en så viktig del för de som dricker, att det är värt all smärta och skada som alkohol gör i vårt samhälle? Både ur samhällssynpunkt, ekonomisk synpunkt och för den enskilda individen.

Nåja, jag har inga intentioner att förespråka alkoholförbud, utan det handlar bara om lite spridda tankar.

Oavsett beroendet, om det gäller spel, sex, alkohol eller droger, så är beroendet i sig lika förödande oavsett medel. Däremot blir det ju en uppenbar skillnad när det gäller just droger, då de är förbjudna. Det är alltså kriminellt att ens bruka dem. Det är ju den uppenbara skillnaden. Sedan finns det förstås den ”finare” skillnaden att med en spruta heroin så är det lättare att ta en överdos och ”råka dö” än det är med till exempel alkohol, som kräver mer ansträngning.

Men i stort ser jag ingen större skillnad för individen, oavsett beroendeform.

Något som slagit mig den senaste tiden är att jag upplever det som om många känner förakt för missbrukare eller före detta missbrukare. Det är något som jag inte har tänkt på tidigare eller helt enkelt inte upplevt tidigare. Särskilt tycker jag detta förakt finns för just kvinnor.

Visst är det så att särskilt om man började med droger som väldigt ung och sedan använt det under väldigt många år, så sätter det ofta sina spår. Jag har träffat en hel del personer som helt har stannat i sin egen utveckling, även om de varit drogfria ett tag, just för att man tagit droger under större delen av sitt liv och det har satt sina spår. Detta blir särskilt tydligt för personer som började missbruka som väldigt unga.

Men ofta träffar jag också folk som har missbrukat där du inte ens kan ana att det funnits/finns ett missbruk. Det finns många, många personer som lever ett bredare liv än bara med drogerna, även om de har/haft ett beroende. Jag har lite svårt att förstå att man känner förakt för människor som har ett beroende.

De flesta missbrukare, oavsett vad de missbrukar, bor i vanliga hem och sitter inte på våra berömda ”parkbänkar”.

Däremot tror jag det är rätt vanligt att missbrukare måste ”slå i botten” för att verkligen klara av att ta sig ur ett missbruk och söka hjälp för det. Många är tvungna att få ett bryskt uppvaknande, för att verkligen finna styrka att vända sina liv. Kanske att man mister sin familj/jobb/bostad/vän/hamnar i fängelse eller helt enkelt blir frälst. Jag tror det är rätt vanligt att man måste få kännbara konsekvenser av sitt beroende innan man tar sig ur det och för en del räcker faktiskt inte ens det.

Det är också här de anhöriga kommer in och det man brukar kalla för medberoende eller möjliggörare.

Att stötta någon ur ett missbruk är oerhört svårt och kräver oftast ändå professionell hjälp. Utan professionell hjälp riskerar man att i stället för att bli ett stöd, bli just en möjliggörare, som i stället för att hjälpa någon, gör det möjligt för den beroende att fortsätta missbruka utan att behöva ta konsekvenserna för sitt missbruk.

För mig är det viktigt att ta avstånd från missbruk, men inte från missbrukaren. Men jag tycker också det är viktigt att man själv ser sin roll i det hela, även om man inte medvetet har gått in i den. DU kan inte sluta missbruka åt någon annan!

Frågeställningar att spinna vidare på, om du inte har helt egna infallsvinklar i ämnet:

  • Hur ser du på missbruk?
  • Vad tänker du när du hör ”Missbruk”?
  • Finns det en dubbelmoral runt alkohol i Sverige?
  • Tror du själv att du har ”anlag” eller ”tendenser” som gör att du skulle kunna bli beroende?

Ordet är fritt!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,