Två av tonåringarna; Jai (snart 17) och Isatou 14 ½. Klickbar bild

Förra året på Valborg var jag orolig. Jag oroade mig för döttrarna och att de skulle ligga och spy i ett dike (klickbara länkar):

• Valborgsfyllan oroar mig inte ett enda dugg!!
• Lägesrapport: 2.
• MITT barn dricker i alla fall INTE!!
  

Jag vet inte varför, men i år finns inte samma oro. Valborg firas fortfarande stort i Uppsala. Ungdomar är apfulla under valborgsnatten. Jag vet inte om jag blivit avtrubbad eller om mina barn gett mig anledning att känna ett större förtroende för dem?

När jag hämtat Mabou på dagis idag åkte vi och handlade lite mat. Sedan åkte vi hem, där Isatou (14 ½) var med 4-5 tjejkompisar och grillade. Jag och Mabou gjorde i ordning grillspett och en hemlagad potatissallad (klickbar länk till receptet), som är världens godaste. Sedan åkte vi hem till min kollega och träffade där vänner och kollegor. Vi grillade, spelade kubb och hade det trevligt. Stannade inte så länge, då jag känner mig ganska slut efter den gångna veckan och all stress som varit den sista tiden.

När vi kom hem var Binta (19) och några kompisar här och fixade sig för att gå ut i kväll. De som var här inne var till synes helt nyktra. Däremot kom det några kompisar och plingade på dörren, som definitivt inte var nyktra (kompisarna alltså, inte dörren!) Jag blev irriterad och körde bort dem. Orkade inte ens vara pedagogisk. De är myndiga, de är vuxna, även om de är unga vuxna, men jag orkar inte rädda världen just ikväll. Kan det vänta tills på måndag, eller?

Isa och hennes kompisar hade då gått iväg till brasan. På väg till kollegan, mötte vi Jai (snart 17) och hennes kompisar i bil, med hennes kompis mamma, som körde dem.

Jag ringde Jai för en stund sedan. Inte för att jag kände mig orolig ens, men bara för att… Jag sa till henne vad som gäller: sova hemma i natt, väcka mig och blåsa på mig när hon kommer hem.

Jag vet inte varför jag inte känner mig orolig. Det är nästan så jag känner mig orolig för att jag inte är orolig! Nåja, Jai vet vad som gäller, Isa ligger redan och sover här i rummet bredvid mig med sin kompis som sover över. Binta känns det inte som jag tänker vakta på. Hon är myndig, hon tar studenten snart, hon har flyttat hemifrån. Jag har regelbundna samtal med henne om alkohol och dess skadeverkningar. Hon verkar inte så intresserad av alkohol, som jag uppfattar henne eller som släktingar och vänner uppfattar henne när de träffar henne ute. Kommunikation är ändå A och O.

På samma sätt som jag tar på mig skulden för att mina två av mina ungdomar röker, tar jag också på mig äran för att de inte verkar vara så intresserade av alkohol, eftersom jag inte dricker. Sant eller ej, men det känns som det kan finnas vissa förenklade sanningar bakom…

Trots allt känns det som om jag kommer att sova relativt gott i natt. Trots att jag är morsa till tre tonårsdöttrar. Jag börjar tro det finns hopp för oss också, även runt tiden för Valborg. Jag hoppas jag ska slippa ångra dessa ord!

Läs även andra bloggares åsikter om Humor, Familjeliv, Ironi, Länkar, Tonåringar, Tonårsmorsa, Valborg, Nyheter, Sista April, Uppsala, Potatissallad, Recept, Grilla, Orolig, Ungdomar, Ungdomsfylla, Alkohol, Förtroende, Kubb,