Jag är med i Bloggstafetten! Den har ju pågått i flera år nu och nu har det alltså blivit min tur på listan för denna omgång. Thomas Hartman har gett mig ämnet Antag att du är lärare och upptäcker att två elever i din klass mobbar en tredje. Vad gör du för att lösa problemet?
Tack, Thomas för ett intressant ämne som jag är glad att lära mig mer om!
Jag är faktiskt inte särskilt insatt i detta ämne, så det var bara att plugga på, vilket jag ser som en absolut tillgång för mig personligen och inte som ett nederlag. Jag måste erkänna att det är lite ”skämmigt” att en fyra barns mamma som mig, inte har bättre koll på mobbning och hur man kan få mobbning att upphöra. Ã… andra sidan så beror det på att jag inte, vad jag känner till har varit inblandad i mobbning, varken själv eller genom mina barn. Däremot har min mamma jobbat aktivt med dessa frågor i skolor och genom föreläsningar, men jag har inte själv fördjupat mig i denna fråga.
Även om jag nu inte har så mycket kunskap, så vill jag ändå säga att jag, likt alla människor jag träffat är helt emot mobbning och absolut aldrig skulle stötta ett sådant beteende. Nu skulle det ju inte handla om mina åsikter om mobbning, utan vad jag, om jag vore lärare, skulle göra om två av mina elever mobbade en tredje elev.
Först och främst skulle jag kontakta mobbnings gruppen på den skolan jag arbetade. Jag tror alla skolor har en mobbnings grupp idag (?). Jag skulle diskutera med dem om åtgärder. Det jag själv skulle föreslå är först och främst ett samtal med den utsatta eleven och dennes föräldrar. Jag skulle berätta för dem vad jag sett eller hört och förklara att jag inte skulle acceptera att en av mina elever blir mobbade. Jag skulle förklara för eleven att det inte handlade om henne/honom, utan det var de som mobbade som problemet låg hos. Jag skulle också förklara för eleven och föräldern att jag skulle göra allt som stod i min makt för att förhindra att detta fortsatte. Jag skulle också i samförstånd med eleven, föräldern och mobbnings gruppen göra upp en handlings plan för hur vi skulle gå vidare i detta.
Jag skulle också också försöka få reda på av eleven hur mobbningen yttrade sig? Om den skedde främst på skolgården, i klassrummet, på fritiden, på nätet eller vart? Jag skulle också ta reda på vad mobbningen handlade om? Klädstil? Avundsjuka? Sexualitet? Rasism? Klass tillhörighet? Vilken typ av utanförskap som den mobbade kände.
Därefter skulle jag ha enskilda samtal med de två elever som mobbade tillsammans med deras föräldrar. Jag skulle under samtliga av dessa samtal ha med mig någon ur mobbnings gruppen. Jag skulle göra klart för de som mobbade att jag under inga omständigheter skulle acceptera att någon i klassen blev mobbad. Därefter skulle jag försöka komma ”under ytan” på eleven som mobbar och även dennes förälder för att se om det finns någon särskild grund till att den som mobbar, utsätter någon annan för mobbning. Kan det vara så att eleven själv känner ett utanförskap? Rädsla att bli utan kompisar? Ofta mobbar ju de som själva är osäkra och har dålig självkänsla. På något underligt sätt så tror man att det styrker en själv, genom att man trycker ner någon annan. Om det då kom fram från eleven eller dennes förälder att den till exempel inte vågar stå emot grupptryck, att den känner aggressivitet eller något annat, så skulle jag dels göra upp en arbetsplan med föräldern och dels i egenskap av lärare, påbörja att jobba med elevens brister för att stärka dess självkänsla.
Därefter skulle jag ha ett samtal med hela klassen, där jag talade om vad som pågick och förklara att jag inte tänkte acceptera detta. Jag skulle inte peka ut varken ”offer” eller ”förövare”, även om klasskamraterna med största sannolikhet redan skulle vara medvetna vilka det gällde.
Sedan skulle jag läsa på mycket, mycket mer om mobbning. Hur man kommer till rätta med det. Hur man går vidare. Vilka arbets planer med mobbnings förebyggande arbete som ger ”bäst resultat”. Jag skulle också gå på djupet med vilka problem som finns i klassen/skolan för att denna situation kan uppstå över huvud taget. Jag skulle ha regelbundna uppföljnings samtal med alla berörda och inblandade, men skulle även dra in eller i alla fall uppdatera ledningen på skolan om vad som pågick.
Om det var något uppenbart ”udda” med den mobbade eleven. Låt oss säga att h*n gått ut med att h*n är homosexuell, eller att personen ifråga kanske är relativt nyinflyttad till Sverige och inte har kommit in i samhället på ett sätt som mobbarna anser som ”udda” eller att eleven i fråga är väldigt överviktig etc. Då skulle jag försöka få någon kunnig i det ämnet att komma och föreläsa i klassen för att ge en förståelse i ämnet. Jag tror själv att den typen av mobbning handlar om rädsla och osäkerhet hos den som mobbar och att man löser en hel del med kunskap, även om det inte löser allt. Jag skulle själv också undervisa mycket om vikten att få vara individer, även om vi alla är människor. Vikten av att vi faktiskt ser olika ut, har olika uppfattningar och olika känslor och drömmar.
Jag tror att jag som lärare hade kunnat gå ganska långt för att få mobbningen att upphöra, eftersom jag personligen i min natur har väldigt svårt att acceptera orättvisor.
Om jag, mot förmodan, absolut ändå inte kunde få stopp på mobbningen, skulle jag, som ett allra sista steg, om det inte går att få stopp på mobbningen, ser att alla berörda elever mår dåligt och den mobbade har det lika illa, eller kanske till och med värre, så skulle jag, som ett allra sista alternativ, se om det gick att förflytta de som mobbar, eller i alla fall någon av dem. Detta skulle dock som sagt vara ett allra sista alternativ, eftersom det dels finns risk att den som mobbar tar med sig problemet till nästa skola och man därmed endast förflyttar problemet. Dessutom finns det också risk att den som mobbar har gjort det för att den själv upplever ett utanförskap som därmed kan stärkas vid en förflyttning. Om den som blir mobbad vill flytta så skulle jag verkligen försöka få den att stanna så länge det finns hopp om att reda ut situationen, eller i sista fall flytta den/de som mobbar. Skulle jag däremot ha en känsla av att mobbningen skulle fortsätta av andra elever även om man flyttade mobbarna, så skulle jag stödja en flyttning av den som blir mobbad, för den elevens bästa.
Samtidigt som jag i så fall dels skulle se det som ett stort misslyckande för skolan, men också inse att problemet ingalunda skulle vara löst i och med detta, för då skulle risken för ett nytt ”offer” vara över hängande, så då skulle jag fortsätta att aktivt jobba med förebyggande arbete i mobbnings frågan.
Om det gick så långt att jag uttömt mina, skolans och föräldrarnas resurser för att komma tillrätta med problemet, så skulle jag även kontakta någon av de organisationer som finns mot mobbning. Till exempel Friends!
Detta är alltså vad jag hoppas och tror att jag skulle göra som lärare om två elever mobbade en tredje i klassen. Men, som sagt, skulle jag stå inför detta så skulle jag söka mer information av de som är duktiga på dessa frågor och då kanske jag skulle handla annorlunda, om någon ”expert” rekommenderade andra metoder!
Nu lämnar jag stafettpinnen vidare för denna gång. Pinnen går till Steffanie Müller. Ämnet jag ger henne är följande: ”Vad får dig att känna dig primitiv? Vad får dig att tycka att andra människor är primitiva?”
Läs även andra bloggares åsikter om Mobbning, Mobbare, Mobbad, Blogstafetten, Stafettpinnen, Friends, Lärare, Elever, Mobbninsgrupp, Skolan, Klassen, Steffanie Muller, Thomas Hartman, Jerry, Primitiv, Förebyggande arbete, Problem,
*L* Lustigt att just du fick detta ämne: Mobbning
Skall du verkligen behöva läsa på i detta ämne? Trodde du var expert!?
Väldigt viktigt ämne du tar upp, ett ämne som aldrig blir inaktuellt. Det är nog svårt att veta hur man som vuxen (förälder/lärare) ska tackla mobbning bland barn, och det finns nog inte bara en lösning som är den bästa. Jag blev mobbad under största delen av min skolgång, av killar i min klass mestadels. Och inga av dom lärarna vi hade hjälpte mig. Hoppas verkligen att dom har kommit längre inom skolvärlden nu idag!
Kram
Cel’Daras senaste inlägg..Marimekkofreaks, se hit…igen!
Pingback: Blogstafetten :: 4) Tonårsmorsa - Mobbning i skolan :: August :: 2008
Cel ´Dara: Jag är verkligen ledsen för att du fått uppleva det! Jag tror att det är de flesta föräldrars skräck. I första hand att ens eget barn blir utsatt i andra hand att ens eget barn ska utsätta ett annat barn för det…!
Jag hoppas också de kommit längre. Vad jag förstått på mina barns skolor, så är alla skolor tvungna att ha en mobbningsgrupp. Men sedan beror det förstås på vad de lägger ner för resurser på den. Det blir ju inte bra per automatik bara för att de har en sådan grupp, men det kan vara en väldigt bra utgångspunkt i alla fall! Kram!
Tyvärr är inte alla skolor duktiga med det här med mobbingsgrupper och handlingsplaner som ska fungera. På pappret kanske, men inte IRL.
Vilken väska vill du resa i? Den gula eller blåa?
Kram Gunilla
Gunilla: Det är trist om det är så, men jag hoppas det fortsätter att bli bättre.
Tja, vilken väska som helst blir bra, men det gäller ju att jag får plats också…! 😀
Kram!
Underbart skrivet. Såå viktigt! Jag har själv skrivit om Mobbing i min blogg. Är ganska ny så jag kan inte alla funktioner och hur man får ut det till fler.. men det kommer väl.
Jag har en låt (Jag är sångerska) som jag gjort om just detta.. Gå gärna in på min sida för att se inlägg och länkas till min låt om mobbing.
http://www.myspace.com/minayamusic
/mvh Minaya
minayas senaste inlägg..Att lära sig instrument… en livsinvestering..
minaya: Spännande. Ska gå in på din blogg och kolla!
Hej igen.. och tack så otroligt mycket för de fina orden och stödet. Vad sjöng du när du var yngre? Gick du någon utbildning eller kör?
minayas senaste inlägg..Vi gillar: Keri Hilson
minaya: Du har en fantastisk sångröst! Jag sjöng i kör. Bl.a. i Afrikagruppens sånggrupp i Uppsala.
Mobbing är ett otroligt viktigt ämne att ta upp. Jag var mobbad under de 6 första åren av min skolgång. Och det är viktigt att prata med eleven och sen ta tag och prata med de personer som kränker eleven men att säga till hela klassen att det är ett mobbingproblem i klassen är inte en bra lösning. Den som blir mobbad har svårare att få vänner eftersom många är rädda att själva bli utsatta om man umgås med den mobbade. Och att säga rakt ut i klassen att det är någon som mobbar en annan i klassen gör det bara värre, det spelar ingen roll om man inte säger namn. dom vet och då blir det bara värre för den utsatta. tro mig, jag vet.
Yrsas senaste inlägg..Stockholmsbo och student
Yrsa: Ja, som jag skrev så är jag inte särskilt insatt i ämnet, även om jag gärna vill lära mig mer. Det mesta av mina tankar på hur jag skulle stävja mobbning, tog jag därför efter info på nätet, mest från sidan Friends. Det som stod på Friends sida var att det är viktigt att ta upp det med klassen, för att de antagligen redan är medvetna om problemet och att man då visade för klassen att det var ett oacceptabelt beteende. Jag tyckte det lät vettigt. Som du beskriver låter också vettigt. Frågan är vad som funkar bäst? Kanske är det olika saker som funkar från fall till fall?
Jag är i alla fall ledsen för att du blev utsatt och jag hoppas att det inte satt alltför djupa spår, även om jag förstår att det är en bitter erfarenhet att leva med! Allt gott till dig! Kram och tack för att du ville ge din syn på saken!
Jätte bra och intressant det du skrivit, att vara mamma till ett mobbat barn vet jag hur det är,,,
jag har nu startat upp en blogg hur vi har haft det och har det.
Tack för ett jättebra inlägg,jag länkar gärna detta om jag får på min mobb blogg..
Kram
Ann
Anns senaste inlägg..Mobbad elev – Del 10
Ann: Ska kolla in din blogg! Klart du får länka! 🙂
http://fucktheteenage.blogspot.com
hej! 🙂 Det är klart det inte är lätt att veta om denna jobbiga och alvarliga sak, men viktigt att studera. Kram L.
L.s senaste inlägg..Blyg=Ensam?
Pingback: Blogstafetten :: Slutlig lista omg 7 :: November :: 2008