Nu när jag är på besök hos min mamma i Stockholm, så har jag naturligtvis glömt mina glasögon i Uppsala. Min mamma som har nedsatt hörsel på ena örat efter en bilolycka, har ibland svårt att höra. Nu har det förvärrats de senaste dagarna. Inte nog med att hon inte hör vad man säger, hon TROR sig höra saker man INTE säger! 😉 Ibland blir det hur roligt som helst!

Igår skulle vi gå på bio. På väg till bion håller jag på att förklara för mamma att jag glömt ta på mig långkalsonger och tycker det är lite kallt. Vi börjar prata om mina långkalsoner och jag beskriver för henne hur jag har ett litet märke på dem, för att hon ska fatta vilka jag menar.

Mamma: Ja, men det är ingen fara, för symaskinen står ändå framme…

Jag: Va? Vaddå symaskinen?

Mamma: Ja, så du kan laga hålet på dina byxor!

Jag: Jag har inget hål i byxorna…

Vi går och skrattar åt det här länge. Mamma har redan varit och köpt biobiljetterna tidigare under dagen.

Mamma: Han tänkte sätta oss på rad 8 av 9. Ja, men då sa jag att det går inte för min dotter är blind! Ja, han tittade lite konstigt på mig, men du är ju nästan blind utan glasögonen.

Jag: Jaha, så när vi nu kommer till bion kommer det stå en ledsagare där och vänta på mig?

Det här blev förstås kvällens skratt every now and then. Så snart vi diskuterade ett problem eller så, då svarade jag mamma: ”Ja, men det är inga problem, symaskinen står ju ändå framme…”

På bion behövde jag gå på toaletten och medan så börjar en kvinna strax bredvid henne prata med mamma. När jag kom tillbaka satt mamma helt full i skratt.

Jag: Vad är det?

Mamma: Alltså hon som sitter där borta, ropade på mig. Hon sa ”Britta”. Så jag frågade henne om vi känner varann och hon svarade nä. Jag undrade om hon inte ropat mitt namn? Men det hade hon inte, hon hade sagt ”ursäkta”.

Hahahaha… ni förstår inte hur roligt jag har här om dagarna. Jag pratar på om något och så svarar mamma på något helt annat. Nu har Mabou åkt till sin pappa, men när han var här så svarade mamma på något helt annat vid flera tillfällen när han pratade med mamma också.

Jag tror det börjar bli dags att skaffa hörapparat för någon här i familjen? Eller så fortsätter jag bara roa mig på mammas bekostnad! 😀

Läs även andra bloggares åsikter om vardag, humor, vardagshumor, blind, döv, ironi,