Min farmor, farfar, pappa i farmors knä och min farbror i min farfars knä

Jag är född i Härnösand. Uppvuxen i Sundsvall. Mina farföräldrar bodde under hela min uppväxt till sin bortgång (farfar 1998 och farmor 2006, Vila i Frid) i Härnösand. Jag flyttade till Uppsala som 15-åring. Som barn spenderade jag mycket tid med mina farföräldrar och jag hade mycket nära kontakt med dem. Särskilt nära stod jag min farfar. Vi hade våra egna små rutiner de helger jag tillbringade hos dem.

Jag hade glädjen att få ha kvar min farmor och farfar till långt upp i vuxen ålder. Jag tror att en hel del värderingar jag har idag, kommer från mina farföräldrar. De lyste upp de delar av min barndom, som jag spenderade med dem.

Så här efteråt inser jag att jag inte haft så mycket kontakt eller vetskap om min farfars släktingar. Vi åkte ofta och hälsade på min farmors släktingar när jag var barn och jag har många fina minnen av hennes mamma; Mimmi, som jag också namngett min mellandotter som mellannamn och min äldsta dotter fick min farmors och mosters andranamn, som mellannamn.

Min farmor, jag, min pappa och min äldsta dotter Binta, troligen 1989

Den enda släkting på min farfars sida som jag hört mycket om och fått ett hum om, är farfars bror. Det talades ofta om honom i mina farföräldrars hem. Han bodde själv inte kvar i Härnösand, utan flyttade till Göteborg i unga år. Farfar talade mycket om sin bror, som var mycket yngre än honom.

Jag minns inte om jag träffade honom som barn, men på farfars begravning så satt vi tillsammans och det är nog det enda minne jag har av honom personligen. Han gav ett starkt intryck på mig, varför vet jag inte. Kanske för att jag hört så mycket om honom under hela min uppväxt?

Min yngsta lillebror har nyligen börjat hålla på med en del släktforskning. Det tyckte min pappa var väldigt intressant. Särskilt som han inte heller verkar ha så mycket kunskaper om min farfars släkt. Hur som helst så lyckades min bror ”hitta” farfars brors döttrar. På något vis listade de också ut att den ena dottern bloggade.

Pappa var jätteglad och började läsa lite i hennes blogg. Tills han upptäckte att hon ”dissat” min blogg. Eller rättare sagt min tidigare design. Haha, en pappa är alltid en pappa… Och jo, han har ”kommit över” hennes diss av mig! 😉

Sedan dess har jag sett den här bloggarens (Ulrikagood, As Good as it gets) namn i lite olika sammanhang, men inte fäst mig nämnvärt vid det. Det var ”en av många andra bloggare” för mig, men jag har noterat att vi besöker, länkar till och läser många samma bloggar.

Men nu när jag fick fram att vi är släkt, även om vi inte varit nära varandra, så har jag kommenterat hennes blogg och ja, det visade sig att hon är precis den person som brorsan upptäckt. Att jag bytt namn förvirrade kanske ytterligare något?

Jag blev väldigt förvånad, men också glad. Just för att man ”hittat” varandra på ett väldigt udda sätt och för att jag är glad att hitta ännu en ”länk” till min älskade farfar. Och begreppet ”sociala medier” får helt plötsligt en ytterligare dimension för mig!

Jag, min farfar, äldsta dotter Binta och min farmor

Och, ja, jag inser hur hemska bilderna är på mig, men det bjuder jag på! 🙂

Tillägg 1: Ulrika har nu skrivit om detta Släkt-Blogg-möte HÄR!

Tillägg 2: Titta nu pappa i hennes inlägg, så ser du så fint hon skrivit om mig! Nu är jag säker på att det var grädden på moset, som får dig att inse att allt annat är glömt och förlåtet nu! Jag vet ju hur glad du är att vi ”hittat varann”! 😉

Läs även andra bloggares åsikter om ulrikagood, bloggare, släkt, sociala medier, farfar, bloggvärlden, släktforskning, härnösand,