Boktips: Tyskungen

Jag har lyssnat klart på ljudboken Tyskungen av Camilla Läckberg. Katarina Ewerlöf är uppläsare (som för övrigt är min favorituppläsare!) i ljudboken.

Jag har skrivit det förut, men jag skriver det igen: deckare är inte min favoritkategori när vi kommer till böcker, men Camilla Läckberg ´s deckare tillhör lite av mina favoriter i den kategorin. Jag läser ändå rätt mycket deckare, även om de inte är ett förstahandsval för mig. De kan naturligtvis vara underhållande ändå, även om jag hellre väljer andra typer av böcker.

Den här boken: Tyskungen måste jag säga att jag blev något besviken på! Jag hade hört så mycket om den här boken, så troligen fick jag lite för höga förväntningar på den. Jag kanske skulle ha upplevt boken bättre om jag inte hade haft dessa höga förväntningar på den?

Genom att finna en nazistmedalj och läsa sin bortgångna mammas dagböcker, uppdagar Erica att hennes mamma nog hade många hemligheter som Erica aldrig kunnat ana. Erica börjar gräva i det förflutna och söker upp en historielärare för att få svar på frågorna som börjar samlas. Strax efter Erica ´s besök hos historieläraren är han mördad.

Samtidigt är tanken att Erica ska skriva på sitt manus och hennes make, polisen Patrik har precis gått på pappaledighet, men dras in i mordet i alla fall, då han inledningsvis har lite svårt att släppa jobbet och vara pappa på heltid.

Detta är upprinnelsen till deckaren Tyskungen.

Boken får en trea i betyg, av fem möjliga:

För andra boktips, gå in på Boktipset

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter!

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Boktips: Svedd

Ni kanske minns att jag var på en trevlig bokrelease för boken Svedd av Sandra Gustafsson, för ett tag sedan? Planen var att den här boken skulle få vänta lite, då jag har så fullt med bra böcker och ljudböcker här nu, att det är orgasm-varning! Men jag kunde bara inte låta bli. Att sitta på tåget hem från releasen med en oöppnad bok, med ett vackert omslag, var en frestelse jag inte kunde motstå, så jag började tjuvläsa redan där. Väl hemma lyckades jag hejda mig något, men nu har jag alltså läst ut den!

Boken handlar om Helena som passerat den yttersta gränsen. Man får följa henne både genom återblickar till en trasig och smärtsam barndom, men även genom hennes livs stora kärlek. Hur den fyller henne av en kärlek större än något hon upplevt, eller ens trott att hon skulle få uppleva. Man får följa Helena ´s vägar och val och smärta, genom hennes veckomöten hos psykologen.

Boken är till en början intressant, men obehaglig, för att sedan successivt stiga i spänning. Sandra lyckas balansera en svår balansgång mellan eggande, lockande och tillåtet, till det otillåtna och obehagliga. Boken är spännande, utan att vara en deckare, eller thriller, vilket jag tacksamt tar emot då jag är trött på de kategorierna nu. Men i den här boken stiger spänningen och kryper innanför skinnet på ett obehagligt vis.

Jag tycker också att Sandra lyckas plocka fram tabubelagda tankar och känslor. Sådana man ibland kanske inte ens erkänner för sig själv att man bär på…

Jag rekommenderar verkligen läsning av boken Svedd! Den är inte bara läsvärd, utan gav mig också en tankeställare att fundera vidare på. Var går gränsen mellan att vara ett offer för sin situation eller att gå över gränsen och betraktas som ”en galning”?

Boken är som sagt läsvärd, även om Sandras debut: Maskrosungen satt djupare spår i mig på lång sikt. Men så är den boken också i min absoluta favoritkategori! Om du inte läst den, så GÖR DET!! Jag upplevde också att Sandras originella och fantastiska språk kom bättre till sin rätt i Maskrosungen!

Jag ger denna bok fyra tonårsmorsor av fem:

Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa

För andra boktips, gå in på Boktipset!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Boktips: Den dubbla tystnaden

Nu har jag lyssnat klart på ljudboken Den dubbla tystnaden av Mari Jungstedt

Jag tyckte om den här boken. Läs gärna recensioner och mer info om handlingen i de länkar jag lämnar.

Den här boken ger jag tre tonårsmorsor av fem:

Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa

För andra boktips, gå in på Boktipset!

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Boktips: I denna stilla natt

Nyligen skrev jag att jag hade satt tänderna i min första bok/ljudbok skriven av Mari Jungstedt. Jag rekommenderade den varmt, trots att jag inte är någon deckar-fantast. Nu har jag i alla fall lyssnat klart på en annan av hennes deckare som utspelar sig i Gotlandsmiljö. Nämligen boken: ”I denna stilla natt”. Boken är om möjligt ännu mer intressant än den föregående, så eftersom jag gav den boken tre och ett halvt, så vill jag nog lägga på och ge den här boken betyget fyra av fem Tonårsmorsor. Det som drar ner den något i ljudboksform, är att jag är mycket mer förtjust i uppläsaren Katarina Ewerlöf, även om Thomas Hanzon höll en bra nivå också, så föredrar jag ändå Katarina Ewerlöf, som sagt var.

Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa

Jag rekommenderar den alltså väldigt varmt. Boken handlar i korthet om hur en alkoholiserad man hittas brutalt mördad. Men precis som de flesta av oss människor så finns det fler sidor en en sida av oss. Mannen var han inte bara alkoholiserad, utan hade även levt ett mer oväntat liv på många sätt, än man först ser i ett första intryck.

Så småningom uppdagas en annan historia parallellt med den alkoholiserade mannen. En ung flicka med en uppenbar utsatthet, ensamhet och tragedi, som får agera mamma till sin egen mamma, som inte riktigt förmår ta hand om sin lilla dotter…

Jag ska inte avslöja mer, utan läs själv!

Fler boktips och inspiration om böcker kan du få på Boktipset!

Följ mig med Twitter

Följ mig på Boktipset

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Boktips Predikanten

Jag har precis läst ut Camilla Läckbergs bok Predikanten. Eftersom jag inte är så förtjust längre i deckare, så är det kanske inte så bra att jag skriver om deckare, men eftersom det är min blogg så gör jag det ändå! 🙂

När jag var yngre så läste jag nästan bara deckare. Först var det fem-böckerna och sedan blev det Kitty, för att övergå till mycket Ed Mc Bain. Men, som sagt, det känns lite som jag växt ifrån deckare. Dock lyckas jag ändå läsa en och annan mellan varven.

För ett tag sedan läste jag min första Camilla Läckberg och det var Sjöjungfrun. Eftersom jag, trots allt gillade den väldigt mycket, så var jag tvungen att ge mig på en till och nu råkade det alltså bli Predikanten!

Annars kan jag säga att Liza Marklund är en av de få deckarförfattare jag tycker om att läsa, särskilt de om Annika Bengtsson (vilket man knappt vågar nämna these days när Liza marklunds böcker börjar ifrågasättas så, även om det inte är de om Annika Bengtsson just… hehe)

Nåja, jag gillar ändå hennes sätt att skriva och innehållet i Annika Bengtsson-böckerna är verkligen bra, tycker jag.

Nåja, nu har jag alltså även fallit lite för Camilla Läckberg. De två böcker jag läst gillade jag, även om jag tyckte att Sjöjungfrun var mycket bättre än Predikanten!

Jag har svårt att betygsätta predikanten, så jag gör två alternativ:

I Deckar-grenen, ger jag boken fyra tonårsmorsor:

Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa

och i hela bok-grenen, får den endast en två och en halva. Detta innebär alltså att som deckare är den bra, men totalt som bok, så finns det mycket annat som är mer läsvärt! Med andra ord: gillar du deckare LÄS PREDIKANTEN! Är du tveksam till deckare, så välj något annat!

Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,