Jag har precis läst ut boken Svensk Maffia, skriven av journalisterna Lasse Wierup och Matti Larsson och utgiven på Norstedts Förlags AB 2007.
Jag måste säga att jag tycker att boken speglar en trovärdig verklighet för de gäng man tar upp i boken. Den är skriven på ett intressant sätt utan att försköna brottslighet eller heller för den delen sticka under stolen med vad ett våldsamt samhälle faktiskt ställer till med. Naturligtvis är det helt omöjligt för oss ”vanliga” människor att kontrollera sanningshalten i boken, men jag tycker att författarna försökt spegla så många delar som möjligt.
Man har intervjuat poliser, åklagare, kriminella ledare, avhoppare och anhöriga. Det blir trots allt ett ganska brett spektra och bidrar förhoppningsvis till riktigheten i de uppgifter man lämnar. Jag tycker att boken är välskriven och att man berättar på ett intressant, närgånget och upplysande vis. Det som förvånade mig lite är att många brott som funnits med i media där man bara fått läsa att man gripit en rånare eller att ett mord har begåtts, men att man inte fått veta mer om, i boken pekas en hel del gängmedlemmar ut för dessa brott och det är intressant att veta att det man genom media har uppfattat som en enskild kriminell handling, visar sig vara en liten del av en större uppgörelse mellan olika gäng.
Någon som kanske inte helt otippat framkommer genom boken, men som förstärker de tankar jag har haft runt organiserade gäng, är att det förefaller mycket vanligt att det i grund och botten är ganska vilsna, sökande små pojkar som vill något mer, eller som helt enkelt har en önskan om att vara en del av en gemenskap. En gemenskap de inte lyckats ta sig i, på ett sätt som många av oss tar oss in i samhället. Detta utanförskap, eller snarare känslan av utanförskap blandas mycket med en känsla av att inte vara som ”alla andra”. Att få vara en unik människa, att få vara ”någon”. På det sättet är det inte svårt att förstå varför nyrekryteringen av ungdomar som gängmedlemmar är så enkel och så utbredd. Alla vill vi känna känslan av att vara någon, att vara betydelsefull för någon annan, att få vara en del av ett kontaktnät där man tar hand om varandra, känner gemenskap och känner ett egenvärde.
Jag tycker att det är ett samhällsmisslyckande när vi har en massa ungdomar som inte lyckas hitta denna känsla i vårt samhälle och därför letar sig ut till, eller blir uppletade och rekryterade av gäng.
Lite ironiskt är det därför att många av de intervjuade medlemmarna som hoppat av de olika gängen beskriver hur det var just denna känsla av gemenskap och ”brotherhood”-känsla som lockade dem till gängen, men att det också var avsaknaden av detsamma som fick dem att hoppa av. Många är de som anser sig lite lurade för att man menar att den där gemensamheten inte alls existerade i deras gäng, utan att det bara var en illusion som inte var en verklig del av deras gäng.
Många av gängmedlemmarna är unga förortskillar som önskar något mer av livet. Som ung är det lätt att uppleva sig själv som odödlig och att man kan ”göra vad man vill” då ändå ingen kan stoppa en. Jag önskar dessa ungdomar ägnade några minuter åt statistik för deras egen framtid. Dödligheten för dessa gängmedlemmar förefaller nämligen att vara extremt hög, när man läser denna bok!!
Jag önskar att dessa killar inte kände sådant förakt för livet, utan använde all sin kreativitet (som de uppenbarligen besitter) till att göra något bra med sina liv. Ett liv där de kunde få avnjuta en annan sorts respekt, ett liv där de fick möjlighet att vara någon som inte är föraktad av samhället och framför allt önskar jag att de kunde få ta del av en himla massa ödmjukhet och kärlek, för det gör oss trots allt till lyckligare människor!
Helt klart är att de inte är några duvungar, utan de har en hel del på sitt samvete, jag kan ändå inte låta bli att undra, när jag läser boken, om man verkligen inte kunnat göra något för att stoppa utvecklingen hos dessa ungdomar INNAN det gått så långt? Riktade insatser i förorten INNAN man går med i gäng och påbörjar en kriminell bana.
Boken är intressant och välskriven och jag rekommenderar den varmt.
Boken får fyra ”tonårsmorsor” av fem möjliga!
Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa
Jakten på Kriminella gäng del: 1
Jakten på Kriminella gäng del: 2
Läs även andra bloggares åsikter om boktips, gäng, svensk maffia, kriminalitet, avhoppare, anhöriga, lasse wierup, matti larsson, förorten, norstedts förlag, intressant, samhälle, gemenskap, hells angels, bandidos, outlaws, wolfpack, brödraskapet, original gangsters, fucked for life, naserligan, chosen oned, 1 %, youtube, video,